Gott Nytt År!

Gott Nytt år alla vänner! Hoppas att 2013 blir ett bra år för oss.
Micke och jag har firat hemma på Stockmossen. Alldeles ensamma tillsammans med djuren. Vi har ätit en riktig nyårsmiddag med gratinerad hummer, oxfile med kantarellsås och ugnsstekt potatis och som efterrätt glass med blåbär och jordgubbar. Det har inte gått någon som helst nöd på oss. Vi har haft det så bra. Tolvslaget har vi klarat av som vi gjort de senare åren. Micke är inne tillsammans med hundarna som inte bryr sig ett dugg över allt smällande. De sover lugnt vidare i sofforna.
Jag är i lösdriften/hagen tillsammans med hästarna. De blir oroliga när smällandet sätter igång men om jag är där så stannar de kvar och rusar inte runt. Grannarna sköt raketer som tjuter och avslutar med ett ljussken och en stor smäll. Kan säga att det gör hästarna oroliga. Jag blir lika förvånad varje år att man kan hålla på så länge med raketerna. Nu var det nästan en timme totalt som det smällde, tjöt och var ljussken. Det måste kosta massor. Kan inte vara värt det. När man har sett hur hästarna reagerar och hör om alla hundar som är rädda så känns raketer som något som man kan avvara helt.

Tantbroddar

Nu gör tantbroddarna på skorna susen. Jag springer som "en hind" över isen och det finns inte någon som helst fallrisk, haha. Köpte dem för några år sedan. Det är sådana som man drar på på skorna. Jag är myckert nöjd. Hästarna känner direkt om man inte får fäste och håller på och halka. Lilleman är specialist på att sätta fart, busa, när han känner att man inte är med. Han har inte en chans nu. Jippie.

Köpt jacka

Kände att jag behövde en ny jacka. Rea tänkte jag och for iväg till hästaffärerna i närheten. Den första hade inte så mycket att välja på i rean så iväg till den andra, Stigsbergs hästsportbutik, och min kompis Sara. När jag kom dit var det bara jag som var kund just då så Sara bjöd på fika. Jättetrevligt med en pratstund i hennes fina butik. Vi pratade om massor förstås och bland annat pratade vi om att man som säljare i en butik måste vara duktig på att sälja in produkter så att kunden blir nöjd, får se olika alternativ och att få kunden att välja något som hon (i det här fallet) kanske inte riktigt hade tänkt sig från början men blir väldigt nöjd med. Proffsig säljare med andra ord.
Efter fikat kollade jag runt och kom fram till reastället för jackorna. Provade några och fastnade för en svart Gersemi som passade bra, var snygg och hade ett bra pris men kanske inte var precis vad jag hade tänkt. Jag provade och tog av mig den och provade igen o.s.v. Velade med andra ord. Sara som då visade att hon är en duktig säljare gick och hämtade en supersnygg Pikurjacka som det bara stod Katarina på. På med jackan och den passade perfekt förstås. Den hade väl ett annat pris än jackan på reastället men vad sjutton. Jag hade julklappspengar med mig, plus rabatt 15% på allt i butiken, så jag slog till och är supernöjd. Bra sålt där Sara.

                                        Bilden är från Stigsbergs hästsportsbutiks hemsida

Härlig slädtur

För första gången i mitt liv har jag åkt släde idag. Jag och Andrea åkte till Fjärdhundra, hem till Lotta Nenzén Hästkraft. Hon har en jättefin nordsvensk som hon kör med. I släden var vi 5 vuxna och ett barn. Det var lite molnigt, 0 gradigt och alldeles vindstilla. Helt ok väder med andra ord. Turen tog ca 1 timme på bilfria vägar. Det var jättetrevligt och en helt underbar upplevelse. Som vanligt är världen inte så stor så vi kände varandra på olika sätt vi som satt i släden och vi hade så bra. Efter turen fikade vi varm choklad och macka. Gott. Slädtur är något jag kan rekommendera.

God Jul och en dikeskörning

Julen har varit bra. I år har vi firat med min bror Peter med familj och min svärmor Gunsan. Mycket god mat och vi fyllde hela bordet. Det som var populärast som vanligt hos ungdomarna var kräftorna. Det har vi haft på julbordet i alla år. Det infördes av min pappa. Han älskade kräftor så fast han är död sedan
länge så finns kräftorna kvar. Vi tittade på Kalle Anka förstås och i år var första gången alla tittade tillsammans. Intresset från den yngre generationen har varit ganska ljumt genom åren. Det har aldrig förstått varför det har varit viktigt att titta på det. Tecknat går ju på TV/ DVD hela tiden.
På kvällen åkte Peter med familj hem och det gick bra för dem. Sämre gick det för Gunsan idag. Hon har en Nissan Micra och hon skulle promt hem idag så strax efter tolv åkte hon iväg. Hon kom tre km så körde hon i diket. Vägen var oplogad och mycket spårig och Micran klarade inte det. Det blev inga skador och hastigheten var låg så ingen fara. När jag åkte efter henne för att "bärga" kom plogbilen så hade hon väntat 20 minuter så hade det gått mycket bättre. Micke fick dra upp bilen ur diket och Stefans kompis Viktor körde bilen till Stockmossen. Mickes kommentar var att nu avbryter vi detta försök och avvaktar till i morgon. Vi åkte hem och åt lunch och tillbringar nu en lugn em och kväll. I morgon görs ett nytt försök och då kör Micke bilen och Gunsan till Kungsängen så har hon inte så långt hem sedan. Kör försiktigt alla ni som ska iväg.

Städa..

Städa, städa varje fredag och så varje jul, det tycker jag INTE är kuuul. Men det är välbehövligt så det är bara att gno på. Jag kör ett varv med dammsugaren varje dag men det är inte samma sak som att STÄDA. Ja, ja, det får bli lite lagom och någon pedant är jag inte men det finns områden i detta hem som behöver få sig en omgång om man säger så. Det blir nog jul här också så jag tar väl ett tag till i morgon och Återbruket i Enköping ska få en påhälsning också. Somliga samlar på sig en massa "bra att ha saker" nämligen.

Julhandlat mat

Micke och jag tänkte vara smarta och handla julmaten en sen torsdagskväll, alltså idag, för då är det väl inte så mycket folk ute? Vi kom till Maxi i Enköping 19.30 och där var vi inte ensamma direkt. Det var inte packat med folk men det var många som nog hade tänkt som vi. De hade bara tre kassor öppna förutom självscanningen så jag tror att även Maxi var lite tagna på sängen över att det var så mycket folk som ville handla. Det var i alla fall inga problem att fylla kundvagnen med allt som stod på listan plus lite till, hm.
Vill även tacka ICA Maxi för att de inte säljer raketer i år med tanke på alla djur som blir rädda.

Lussekatter

Då har jag bakat. Jag gör inte det så ofta men Lussekatter måste vi ha och de är godast som hembakta. Det blev 60 st och de smakar så gott. Jag får absolut inte har russin i för då blir det skilsmässa. Micke tycker inte om russin så det får bli pärlsocker på istället på. Nu sitter vi här och mumsar på varsin.

Nästan religiös

Det kan man bli vissa dagar. Idag var en sådan. Alldeles lugnt och stilla,´några grader minus på termometern och massor av snö som var plogad och låg där den skulle. Ella och jag red på ridbanan med två pigga hästar som nog tyckte det var lika trevligt som vi tyckte. Det började skymma och adventsstjärnorna lös i fönstren. Det var vackert och jättemysigt. Det är sådana här tillfällen som gör att jag står ut med de andra som inte är lika bra.

Insnöad mer än vanligt

Snön faller och vi med den.... Inte riktigt men det har kommit snö i mesta laget. Jag förstod att det skulle kärva ihop sig idag. Jocke och Micke tog mín fyrhjulsdrivna bil och jag fick Louises och Jockes volvo. Jag kom nästan hem på em. Jag åkte tidigare från jobbet för det blev bara värre och värre. Jag kom inte uppför backen 200 m hemifrån. Vågade inte chansa med den fina volvon och ta ordentlig fart ifall jag skulle få ett kast mellan stenarna. Fick pulsa den sista biten och jag tror att hästarna blev glada att se mig. Skönt att komma in i stallet. Det tre som blev kvar i lösdriften kutade runt lite men förhoppningsvis väljer de att stå under tak. De såg ut som snögubbar. Micke och Jocke kom också hem lyckligt. Min bil gick stadigt genom snön. I morgon får vi se hur det blir. Just nu är Micke ute och plogar och de säger att vädret ska bättra sig. Det vore inte så dumt.

Risgrynsgrötfest

Ikväll har ungefär 100 personer, kunder anhöriga och personal, ätit risgrynsgröt med alla tillbehör, skinksmörgås med senap, glögg, julmust och kaffe på Liljegården. Det har blivit tradition och jag tror det var fjärde året nu. Hemmakokt gröt förstås gjord av personalen i köket. Supergott och trevligt. Alla åt med god aptit.

Kallt som tusan

Nu blev det vinter, -17 grader. Det är snabba kast mellan duggregn, plusgrader och snö och massor med kallgrader. Det kunde vara lite lagom tycker jag någon gång. Just nu är lagom - 3 grader och snö som ligger där den ska, alltså plogade vägar. Nu ska vi bara hoppas att vattnet klarar sig och inte fryser. Det är bara att peta in en pinne i brasan och dra ett varmt täcke över sig.

Snösnösnö

Känns som om jag kan få igen det men jag gillar snö. Efter allt jä..a regnade så är det mycket bättre. Synd att det inte hann frysa lite i marken bara innan den kom men det kanske ordnar sig i helgen då det blir kallt. Vore så himla skönt att slippa leran några månader nu. Jag har tvättat hästben varje dag i flera månader, nästan hela sommaren också. Usch säger jag bara. Nu vill jag ha vitt och fint och lite fruset till i mars. Cimon och Lilleman har snösulor och brodd i skorna för Magnus var här och skodde dem i torsdags. Perfekt tajming med andra ord. Hundarna busar massor i snön så att det yr.Det är fler som gillar det alltså.

Hornsgatan

(1000:- i Monopol) och där är jag uppväxt under mina första 15 år. Hornsgatan 55  1 tr var adressen. Jag gick på Södermalmsskolan 1-6 och Rålambshovsskolan 7-8. Jag tränade friidrott med Hammarby, red på Östermalms ridskola, spelade piano på Götgatan, dansade på Långholmsgatan och gick på scouterna tvärs över gatan. Det var lättillgängligt och fanns mycket att göra och jag var intresserad av mycket. Det var något varje dag, ibland två saker, men på fredagarna åkte vi ut till Stockmossen.
Idag var jag i Hornstull, i grannhuset till där Domino låg, på workshop hos Kravmärkt yrkesroll. Jag kunde se Hornsgatan hela dagen. Jag kan säga att jag inte saknar det. Tunnelbanan passerade Mariatorget där jag brukade gå av när jag skulle hem som ung. Tunnelbanan är en skum upplevelse tycker jag. Vilket tempo på människorna. Alla småspringer eller går med snabba steg. Håller man ner tempot så muttrar folk runt omkring en att man stoppar upp och är i vägen. Skönt att man bor på Stockmossen numera och slipper eländet. Allt har sin tid.

Hovslagardags

Idag har hovslagarMagnus verkat 6 hästar. Det går så himla bra. Jag fick tvätta 20 ben (5 hästarx4) från massor med lera för att om möjligt bättra på hans arbetsmiljö. Denna lera gör mig tokig. Sedan åkte vi till Dahlins där Mavour går med sina hingstkompisar. Som den exemplariska ettårs hingst han är så skötte han sig jättebra. Lämnade kompisarna i hagen, gick in i ett tomt stall, blev avborstad den värsta leran från hovarna och verkad med klinga. Mavour stod lugnt och åt pellets under tiden. Ibland förvånar hästarna mig. De som man tror ska sköta sig är lite stökiga och de man tror kan vara störiga står som ljus. Nu är alla fina om fötterna och i veckan kommer han tillbaka och skor Cimon och Lilleman.

Fredaaag

Äntligen! Det har varit en körig vecka minst sagt så nu sitter jag här och gäspar medan Micke lagar mat.
De två dagarna i Nyköping var ganska bra. Jag trivs jättebra att jobba ihop med min kollega som är med. Uppgiften som vi hade att intervjua äldre om hur de har det när de bor på ett äldreboende hade vi lyckats alldeles super med. Vi var egentligen de enda som gjort uppgiften som vi skulle, att skriva berättelserna  i jagform, och reflektera, på vilket sätt man kan bo och använda boendet som en resurs att ha ett meningsfullt liv. Det finns en hel del förbättringsområden kan jag säga. Nu har vi fått nya uppgifter till nästa gång. Det finns att göra.
Det som inte var bra var att precis när vi kom till Nyköping och Scandic så blev två av  kursdeltagarna bestulna på sina handväskor i restaurangen. Det var massor med folk som höll på att hämta mat och hitta platser. De hade hängt handväskorna på stolen och lagt jackan över. I den här röran så fanns det två tjejer av utländsk härkomst som såg lite udda ut. Jag såg dem gå runt men tänkte inte på att de kunde vara tjuvar men det var de. Jäkligt fräckt gjort. Det dröjde en stund innan väskstölden upptäcktes och då var de borta förstås. Polisen kom snabbt men det fanns inte så mycket att göra annat än att ta upp anmälningar. Förbannat också att min tidigare erfarenhet av tjuvar inte förstod vad som var på gång innan det var försent.

Strumpan

Dobwest Lill-Strumpa är den sista hunden ut av vår hundflock. Strumpan är en Basset Artesien Normand och mamma till Moa. Hon är bara några veckor yngre än Qiqqi, alltså 11 år. Micke och Jocke hämtade henne i Värmland. När jag ringde till dem i bilen så sa Jocke på frågan hur hon var:" Hon är helt fantastisk. Hon är som sammet att ta på". Strumpan är vår utställningschampion. Hon är svensk, dansk och internationell champion. Det var en tid när Micke var som mest på utställning med henne när han ringde till Jocke och mig när vi samtidigt var på hästtävling och hans standardfråga var alltid: " Hur många rosetter har ni med er hem? Själv har jag tre." (eller något liknande) Han och Strumpan hade alltid flest. En sommar var vi i Danmark på utställning och då vann hon massa rosetter. Domaren älskade henne.

Strumpan bär stolt sin hare skjuten efter drev av henne

Strumpan har också jagat en hel del. Hon är rådjursren och det innebär att hon bara jagar hare och räv. Hon har gått bra i skogen. Nu jagar hon bara om hon rymmer. Det händer mycket sällan tack och lov. Hon börjar bli gammal i kroppen och Micke har beslutat att det får vara färdigjagat för Strumpan. Jag tror hon tycker det är helt ok. Hon ligger kvar i soffan numera när han ger sig iväg med ryggsäcken.

                                    Strumpan med sin nyfödda valpkull 2008

Spännande vecka

Fullspäckad vecka framför mig men det ska bli kul. I morgon chefsutbildning i Enköping. På tisdag blir det att skriva klart den Strategiska verksamhetsplaneringen för Liljegården 2013 och Arbetsmiljöplanen för 2013. På onsdag och torsdag är det Salutogent nätverk i Nyköping som gäller med frågan hur man kan använda ett äldreboende som resurs om man bor där. Det blir andra gången på drygt en vecka som jag ska till Nyköping. Hanne och jag var där förra veckan och intervjuade tre boende på ett jätteboende med 154 lägenheter. Kan säga att det inte hade samma positiva karaktär som Liljegården. Partisk är jag men det går inte att jämföra. På fredag tänker jag se till att Liljegårdens planer skickas in så att jag kan koppla bort det. Som tur är kommer Ella och hennes kompis att bo här i veckan och hjälpa mig med hästarna. Det hade kört ihop sig annars kan jag säga. Nu ska vi äta god middag med Jocke och Louise.

Stockmossens Moa

Moa är född 2008. Hon är en av 8 valpar som Strumpan valpade. I kullen var det 3 hannar och 5 tikar. Det blev lite dramatiskt när Moa var 8 veckor. Hon skulle egentligen inte ha blivit kvar på Stockmossen. Micke hade valt en annan av tikarna men ödet ville annorlunda. läs länken om ni undrar: http://www.stockmossens.dinstudio.se/text1_63.html

Moa är en otroligt snäll hund. Hon har tagit hand om Luzen sedan första dagen hon kom. De ligger ofta tillsammans och sover och busar för fullt när de är ute.

Moa jagar hare, rådjur och räv.Det älskar hon.

För en dryg månad sedan blev hon opererad för blåsstenar i massor i urinblåsan. Nu äter hon ett specialfoder och mår hur bra som helst. Idag har hon varit ute i skogen med Micke och jagat.

                                                            Moa  6 veckor

Luzette

Luzen på harjakt med GPS pejlen på ryggen

Luzette, eller Luzen som jag kallar henne, är född 8 april 2011 och är vår yngsta hund men vår högsta. Hon är en luzernstövare och är en av Mickes jaktkamrater. Hon jagar hare. Hon har börjat sin karriär. Ibland går hon mest Micke i hälarna och ibland jagar hon som sjutton och då är det en lycklig hundägare som kommer hem med sin GPS och visar hur hon har drivit. Micke tror mycket på henne så det kommer att bli bra. Nästa jaktchampion??? Kanske.  Hon har varit på utställning en gång och då fick hon exellent och CK i juniorklass. Hon är fin alltså.

Luzen 6 veckor

Hemma är hon en snäll hund. Hon skulle aldrig göra något elakt. Hon älskar Micke. Hon blir alldeles till sig när han kommer hem. Hon är en jäkel på att skälla/yla. Det är både på gott och ont. I skogen under jakt är hon super med sitt skall. Hemma på Stockmossen är det inte lika roligt när hon "ylar" i trädgården på något som ingen vet. Hon har en förkärlek till att göra mest oväsen vid våra hyresgästers hus (mormors hus,)och härbret där Jocke och Louise bor. De blir tokiga på henne och det blir jag också. Det ska väl bli bättre och hon ylar/skäller inte hela tiden när hon är ute.  En annan egenhet hon har är att hon inte vill äta mat. Det har lett till att Micke ibland får handmata henne, haha, för hon behöver äta om hon ska kunna jaga. Knepigt är det. Vi har aldrig haft någon hund som inte vill äta tidigare. Luzens bästa kompis är Moa, en av våra bassets artesien normand.

Luzen och Moa sover middag

Zelma

Zelma är född 2006. Mamma till henne är Qiqqi och en annan Easy Jump´s hund som heter Micke är pappa. Zelma har haft tre kullar med valpar 2-6-6 stycken. Eventuellt parar jag henne en gång till i vår. Hon är en otroligt snäll hund. Hon skulle aldrig göra någonting dumt, morra eller bita. Hon är alltid glad, nöjd och tillfreds med livet. Hon gillar att vara ute. Hon kan vara ute i timmar och kolla runt och hålla ordning på gården. Hon älskar att ligga på lådan på verandan och spana ut över Stockmossen. Där kan hon ligga i timmar trots att det är kallt. Hon gillar att åka bil och är lätt att ha med sig. Hon har gått flera lydnadskurser och agilityträningar. När hon var med på dem så fick jag koppla henne när vi fikade annars fortsatte hon att öva på hindren själv. Tråkigt nog tar hästarna så mycket tid så jag hinner inte åka iväg och träna med henne just nu men så småningom kanske. Zelma "mopsar" aldrig upp sig mot de andra hundarna i flocken. Hon bara är.

Våra hundar: Qiqqi

Äldst i vår hundflock är Easy Jump´s Qiqqi. Hon är en dansk/svensk gårdshund född 2001. Henne köpte jag av uppfödaren Monica Söderström när hon var 8 veckor. Jag hade nästan samtidigt som hon föddes kört över min första dansk/svenska gårdshund Easy Jump´s Fiona med bilen  hemma på gårdsplanen så att hon dog. Familjen var i chock, sorg och förtvivlan när jag ringde Monika. Som tur var hade hon en valpkull som var precis född och där fanns Qiqqi. Qiqqi har haft 4 valpkullar med totalt 24 valpar. Hon är ett fantastiskt sällskap och är med mig i stallet varje dag. Hon grejar med sitt och jag med mitt. Ibland tuggar hon på en hästbajs men för det mesta föredrar hon en morot som hon snor från hästarna. Hon är en jäkel på att fånga råttor och möss. Hon käkar inte upp dem utan lägger fram dem som en trofé så att jag kan se dem. Qiqqi är mamma till vår andra dansk/svenska gårdshund Zelma. De hänger oftast ihop och bryr sig inte så mycket om Mickes tre hundar. Det är Qiqqi och Zelma som hör ihop och de sover båda på fleecefilten i min säng, under täcket förstås. Nu börjar Qiqqi bli lite gammal. Hon hoppar inte över stängslet lika lätt som tidigare, hon är ibland "lite sur" och hon har tappat sin givna position som nummer ett i flocken.

Jobb, Jobb, Jobb

Det är lite mycket just nu. Jobbet tar mycket fokus och en viss stressnivå infinner sig ibland.
Tur att hästarna finns som avkoppling och andra tankar.
På jobbet har jag snart avverkat 45 utvecklingssamtal med fantastiska medarbetare som alla har kunden i fokus för sitt arbete. Helt strålande. Vi har ett uppdrag tillsammans med olika arbetsuppgifter. Kunden ska behandlas som den individ hon eller han är utifrån de önskningar, behov och krav som finns hos kunden. Det har alla medarbetare fattat. Det är kul och givande att prata enskilt med alla medarbetare om våra mål, arbetsuppgifter, arbetsinsats, samarbete, bemötande, ansvar, arbetsmiljö, kompetens, framtid, chefen, jag alltså, och utveckling men det tar på krafterna. Jag hoppas att alla känner att samtalen ger något för det gör de för mig. Det är också en chans för mig att påverka vilken riktning vi ska ha på fortsatt arbete och vad jag förväntar mig av var och en.

Nu blir nästa arbetsområde att skriva 2013 års Strategiska verksamhetsplanering och arbetsmiljöplan. Jag har gjort det 3 gånger nu så det går ganska lätt men det tar lite tid och kräver en hel del tankeverksamhet. Som tur är har alla medarbetare tillsammans jobbat fram tre områden som vi ska fokusera på under 2013 på planeringsresan i augusti. De är: eget ansvar, kontaktmannaskap och dokumentation/kommunikation. Mycket arbete är därför redan gjort. Duktiga medarbetare har jag. Tack för det.

Vinter???

Trodde det hade blivit vinter. Minus 8 grader i går på morgonen och rejält fruset i marken. Idag åkte jag ner till Hjälsta mekaniska verkstad och fick däcken bytta till dubbdäck för nu skulle det bli snö hade man sagt. När jag hämtar ekipaget är det fem grader varmt och duggregn. Ja ha ja, det var den vintern, i alla fall för den här gången. Den kommer säkert igen men någon brådska var det inte direkt men nu är det i alla fall gjort.

Öppnor och slutor

Idag har Louise och jag tränat dressyr för Charlotta. Kul. Vi fick träna öppnor, slutor, förvända slutor och rakrikning på stor åttvolt för att få hästarna lösgjorda och uppmärksamma. Lilleman blev riktigt loss och fin att rida. Han är lite hingstbänglig" ibland men inte idag. Louise hade lite att jobba med då Cimon var på hugget men efter en stund så lyssnade han bra. Kul att vara igång med träning igen. Jag åker på tisdag och tränar working equitation på Kulla-Vreta. Louise ska jobba så då får jag åka själv.

Från lera till knöggel

Efter månader i lera med gröna gummistövlar på fötterna och åtskilliga hästben som har tvättats så känns det nästan bra med lite kyla, fruset i marken och lite vitt. Men det blev knöggligt istället. Det är inte kul men det är bara på sina ställen där de har trampat runt. Det som inte är så bra är att ridbanan frös också så den blev stenhård så nu blir det uteritt eller till att köra till ridhus. Det tar bara 10 minuter men det är lite pyssel när man ska iväg.
Louise är hemma några veckor till för att sedan vara borta i 10 veckor igen. Det blir lite tungt igen när det är som mörkast och kallast men allt måste gå. Vi har ridit Lilleman, Cimon och Contezza ordentligt de här veckorna så det passar bra att ställa av Contezza så gott som när Louise åker så att jag bara har två hästar som ska motioneras. Det räcker och så får jag hoppas att Jocke kan rida ibland-
I morgon blir det träning för Charlotta för Louise och mig. Det blir kul.

Zelmas valp Zally

Stockmossens Zally, född 12/5-12, har varit på utställning idag i Ö-vik. Det var hennes första utställning och hennes ägare familjen Söderblom har tränat henne flitigt för detta. Resultatet blev helt lysande med bäst i rasen och tvåa i Best in Show. Helt fantastiskt. Alla här på Stockmossens hurrar för fullt. Speciellt stolt är mamma Zelma förstås.

                                           Zally några minuter gammal.

Moas stenar

Moa blev opererad för sina blåsstenar hon hade i urinblåsan i tisdags. Operationen gick bra och en dag senare fick hon komma hem igen. Louise och Jocke åkte och hämtade Moa. Hon var pigg och väldigt glad att få se dem. Hem med en tratt över huvudet för att skydda såret från hundslick. Moa är dock inte alls intresserad av såret så om några dagar kan hon nog slippa tratten helt. När vi är i närheten tar vi av den redan nu. Hur blåsstenarna har bildats vet de inte ännu. Några stenar är skickade på analys. Än så länge får hon äta sitt vanliga foder men det kan bli så att hon måste äta något specialfoder för att undvika problemen i framtiden.

I söndags jagade Moa för fullt hela dagen. I måndags morse hade hon kissat inne och det var då Micke upptäckte en sten som var 10 x 7 mm som hon hade kissat ur sig (ajaj). På fm såg Micke att hon krystade när hon försökte kissa så då förstod han att det behövdes veterinärkontakt så det blev en tur till Ulltuna och sen operation.

Salutogent nätverk

Hanne, en kollega, och jag tittade på varann och sa: "Nu åker vi hem och bygger ett boende för äldre". Ett boende där man lever tills man dör och som är byggt efter det salutogena tänkandet. Medan vi väntar på den möjligheten ska vi jobba med det vi redan har. För min del har jag ett helt fantastiskt äldreboende fullt med fantastiska människor, de som bor, de som jobbar och de som besöker Liljegården. Jag kommer att ha massor av idéer och förslag som en del ska genomföras omgående och andra så småningom. Nu gäller det att få med fler som vill vara med på det arbetet.
Hanne sa om sina förväntningar när vi började att hon hoppades på att få en salutogen och mental verktygslåda som vi kan jobba med för att utveckla våra och även Enköpings omvårdnadsboenden för äldre. Den vill jag också ha. Det här blir en spännande resa det kommande året tillsammans med de 24 andra i nätverket som är spridda över hela Sverige och som vi ska besöka. Jag kommer att lära mig massor.

Lite fakta:
http://www.allaombord.se/index.php/perspektiv-pedagogik/salutogent-perspektiv

Lilleman sjuk

Ena helgen vinst i hopp DM och nästa på medicin och veterinärbesök.

Igår när Jocke och Louise tog in hästarna från hagen så var Lilleman hängig och han ville inte gå. Det var inget konstigt med honom på morgonen förutom lite mugg på ena bakbenet. Inne i stallet tempade de honom och han hade 39,4 och höger bakben var svullet, ordentlig lymfangit.
Jag var på väg till Täby för att mäta ponnier så på Jockes beskrivning ringde jag distriktsvet.
När vet. kom hade tempen stigit till 39,8. Lilleman fick metacam i.v och hippotrim. Lilleman hade en reaktion på Penovet för några år sedan så han ska helst inte ha det. Vet. lindade även ett stort bandage runt benet med honungssalva i muggen. Ordinationen är: Salcyvase i en timme, tvätta med Hibiscrub, torka torrt och sedan bandage med honungssalvan i muggen.
Tempen är idag 38,2 så det är mycket bättre men han är fortfarande svullen, även över hasen. Idag har vi promenerat flera gånger med honom och låtit honom beta. I morgon ska vi ta av jättebandaget som vet. la och göra ett nytt.
Dessa hästar. De håller en igång. Lycka, sorg och oro. Ständigt dessa svängningar.

Fina Lilleman och jag på en dressyrtävling i våras.

Seger

Lina, Karolina Lindbom, och Lilleman ( Carlettos Boy, som är Jockes och min häst) vann distriktsmästerskapet i banhoppning för seniorer idag. 0 fel i grundomgången och 0 fel i omhoppningen efter en suverän runda. Tävlingen var på Jälla i Uppsala och solen sken faktiskt. Underlaget i ridhuset var nytt och var jättefint att rida på. Duktiga är de. De fick rosett, medalj och segertäcke. Jag är så glad för deras framgångar.

Nu är hon hemma

Louise har kommit hem och hon är precis sig lik. Så skönt. Nu har hon några veckor ledigt och hon startade ridningen på en gång. Hoppträning för Micke Schultz och dressyr träning för Ove Slöör på några dagar och därimellan ridning på Cimon och Contezza. Så kul.

Louise och Cimon

I morgon blir det tävling för Lina och Lilleman på Jälla i Uppsala. Lilleman är tvättad och fin men det känns som bortkastat egentligen för framridningen är på en stor grusplan och där är det lerigt värre kan jag tänka mig. Det är bara att tvätta honom i morgon igen efter tävlingen. Håll tummarna.

                                                                 Lina och Lilleman (Calettos Boy)

Nära nu...

Bara några dagar kvar av 10 långa veckor. Värst för Jocke som har väntat och väntat men även för oss andra svärföräldrar, föräldrar, släkt, vänner, hästar och hundar. Igår så städade Jocke och jag. Jocke ville och har antagligen fått "order" att härbret skulle städas innan Louises hemkomst. Vill bara tala om att det inte var så stökigt faktiskt till er som undrar. Vi gnodde på under några timmar. Jocke hade köpt en ny dammsugare som sög otroligt bra. Vi fick dra av kraften för den sög nästan fast i golvet. Även en mopp och hink hade införskaffats så det var en "fröjd" att städa. hm. Det underlättade i alla fall. Nu kan hon komma hem.

Att lasta 1-års hingstar

Idag skulle min Mavour och hans två travarkompisar åka transport ner till Åloppe igen efter en sommar i vår hage.
Mavour gick snällt in i släpet och sattes fast och stängdes in. De blivande "stjärntravarna" var lite mer tveksamma att lämna hagen. Den bruna följde med efter ett tag medan den svarta tvärvägrade att gå ut ur hagen. Under tiden vi höll på med dem blev Mavour orolig så han hoppade över bommen i släpet. Ingen fara då jag bara fällde den från utsidan. Grimman hade gått sönder men höll ihop så han fick stå som han gjorde utan bom.
Den bruna gick in i lastbilen som han skulle åka i och sedan gick vi för att mota ut den svarta men det gick inte. Så envis. Då hoppade den bruna i lastbilen över kanten med ett ben och efter en kraftansträngning från Peter kom han ner på alla fyra benen igen. Vi bestämde då att nu fick det räcka så vi lämnade den envise svarta i hagen och åkte ner till Åloppe med de vi hade lastat. Det var inga problem att köra dem. Vi åkte sedan tillbaka till hagen där den svarta väntade och vi körde in hela lastbilen i hagen. Efter en stund så gick han in i lastbilen och så var de alla tre på plats i sin vinterhage. Snacka om äventyr. Ibland är det jobbigt med hästar men vi behövde i alla fall inte något mer träningspass idag. Fast jag åkte och tränade för Ove med Cimon på eftermiddagen och det gick jättebra. Är nu lite mör i kroppen.

Klart med halm

Äntligen är vi klara med halmen. Idag åkte de tre sista lassen in på skullen. Det har varit långdraget i år då vädret har haft en del övrigt att önska. Lördagen har haft helt underbart väder så jag ska inte klaga nu. Lassen hade stått med presenning på sedan i torsdags då det blev sent. Idag var både Stefan och Jocke hemma och hjälpte oss så lassen tömdes med full fart. Härligt med starka killar.

Stefan, Jocke och Luzen (förra sommaren)

Det händer....

1. Liljegårdensdag gick jättebra. Solen sken, bra temperatur, mycket folk och full aktivitet på alla generationer. Kul. Barnen red på ponnyridningen, kollade kaniner och brandbilar, fikade och gick tipspromenad. De vuxna tittade på när barnen red, kollade på kaniner, brandbilar och gamla traktorer. De hade en egen tipspromenad som var lite svårare och så fick de kaffe istället för saft. Det fanns även några loppisstånd och honung till försäljning. Jag tror det var minst 200 personer som strövade runt.

2. Senare på kvällen fick jag ett telefonsamtal som man inte vill ha som chef. Det brinner på Liljegården och en kund och två personal är förda till sjukhus. Hjärtat i halsgropen och full fart ner till jobbet.
Brandlarmet tjöt för fullt när jag kom men i övrigt var alla omhändertagna på allra bästa sätt. Den personal som hade jobbat hade skött sig fantastiskt bra och agerat föredömligt. Kunden hade tappat, troligen ett värmeljus, i knät och det hade börjat brinna. Brandlarmet hade lösts ut och personalen hade reagerat omedelbart. De skaffade sig en snabb överblick över situationen och fick in kunden i duschen snabbt så elden kunden släckas och skadorna minskas. De två i personalen som släckte elden fick rök i sig och togs till akuten för observation i några timmar. Kunden fördes till specialistavdelning med begränsade skador. Idag, några dagar senare, är läget under kontroll för alla inblandade och det känns otroligt skönt. Ett mardrömsscenario blev verklighet men personalen var fantastisk. De är det på Liljegården. Jag är otroligt stolt över dem.

I morgon lördag

är det Liljegårdens dag mellan kl.13-15. Det blir massa saker att göra t.ex. ponnyridning, loppis, veterantraktorer, kaninhoppning, kaffeservering, tipspromenad och brandbilar. Hoppas att det blir bra väder och mycket folk. Det är roligt om det blir lite "drag". Välkomna!

"Drömhästen" Cimon

Det är vad Ove Slöör säger om Cimon, att han är en drömhäst. Jag håller väl nästan med. Visst är Cimon en fin häst och det är jag som har fött upp honom, så lite stolt är jag. Under Louises frånvaro håller jag och Jocke igång Cimon. Idag var jag hos Ove för att tömköra honom, rida och få hjälp. Jag rider inte Cimon så ofta och tycker att han känns lite kantig jämfört med Lilleman men Ove älskar Cimon och Cimon gillar honom. Det syns. Ove tömkörde en stund och Cimon hade en härlig takt, form och inställning. Cimon gillar att jobba. Sedan ville Ove att jag skulle rida så det var bara att kliva upp och det gick riktigt bra. Cimon är väldigt lyhörd och vill hela tiden göra rätt så jag kan väl hålla med Ove att han är en drömhäst. Som vanligt när jag har ridit för Ove så känner jag en otroligt stor glädje när jag åker hem. Hästar och att rida är härligt.

Höst och lerigt

Vart tog sommaren vägen? Inte har den varit långa stunder hos mig i alla fall. Har suttit i solstolen en gång, inte ätit ute på altanen, inte varit och badat och inte ätit glass på torget. Har i allafall suttit och svettats i en traktor när vi körde hö och ätit ute på altanen på jobbet några gången men som helhet har sommaren varit skit vädermässigt. I övrigt har den varit bra.
Men
Det är förbannat lerigt i hagarna vid insläppen. Jag nästan gråter när hästarna måste klafsa igenom leran varje gång de ska in eller ut. Hästarna i lösdriften har det värst. Det är helt ok utanför boxarna men vägen dit är inte kul. Idag har vi försökt komma på en lösning. Micke har letat reda på brunnarna som finns där och så har han skrapat undan leran med traktorn. Han körde inte fast för under lersmeten var det fast och förvånansvärt  torrt. Nu ska vi se om vi kan lägga markduk och grus ovanpå så blir tillvaron så mycket bättre för både hästana och mig.

35 år senare

Då var skolträffen avklarad och det var riktigt trevligt. Att hitta dit var ingen match alls då jag lånade Jockes GPS. Lätt som en plätt. Vilken uppfinning! När jag höll på att leta parkeringsplats kommer det en tjej på gatan som inte hade ändrats sig ett dugg, Maria var det, min kompis. Hur kul som helst att träffa henne igen. Vi började med lite mingel för att reda ut vem som var vem och det var några stycken som jag hade gått tillsammans med men min hjärna måste ha dumpat mycket information för jag kom inte ihåg många.  Efterhand kom det fler och fler minnesbilder. Skumt. En del kom även ihåg mig som t.ex. den som var duktig i basket. Maria och jag gillade bollsporter och det var lite tufft på Rålambshovsskolan för där var det Rålambshovsgymnasterna som gällde. Har aldrig varit speciellt duktig på att slå kullerbyttor eller göra volter. Jag är ett "järnspett". Vi åt traditionellt smörgåsbord och fortsatte att prata en massa. Kul. Jag tror vi var ca 50 st.  Vi avhandlade lärare, lägerskolor, skolkamrater, barn, jobb, travhästar, lägenheter och hus m.m.m.
Maria jobbar med LSS och det ligger ju nära det jag håller på med. Vid midnatt var det dags att åka hem kände jag. Maria och Henrik hängde på en bit. Bäst att lämna innan..... ??  Om vi träffas om 35 år igen har vi hörapparat och rullator. Tiden går.

Skolfest

35 år senare så är det dags för skolfest för de som gick på Rålambshovsskolan 1976/1977. Behöver nog leta fram gamla klasskort och plugga på lite. Jag kommer inte ens ihåg vilken klassbeteckning jag gick i (hm) förträngt eller glömt bort? Som vanligt känns det lite motigt att behöva åka iväg till Stockholm men när jag väl är där blir det säkert kul. Det ska bli kul att träffa min bästakompis Maria som jag inte träffat sen jag flyttade till Örsundsbro. Danvikstulls värdshus blir stället för träffen.

Saknar

Nu har det snart gått fem veckor sedan Louise åkte och det är lika långt kvar innan hon kommer hem igen. Värst är det så klart för Jocke som lääängtar massor efter henne. Han har så tråkigt säger han och blir lite avundsjuk på de som har sina flickvänner alldeles i närheten.

Förutom att jag saknar Louise för den hon är så saknar jag min rid -och hästkompis. Det brukar vara Louise som sätter fart och ser till att det blir ridet på diverse hästar. Det finns en del att välja på här hemma på Stockmossen. Jag gör vad jag kan för att hålla igång hästarna tillsammans med Jocke. Hoppas nu att de kommande veckorna går fort så är hon snart hemma igen.

Rensat

En stor arbetsinsats av mig och Micke idag. Vi har rensat i verkstan. Det var mer än välbehövligt då det knappt gick att komma in i den. Det fanns mycket grejer, skit, verktyg, spikar, sopor, målarfärg och mycket annat. Nu är allt sorterat och det som ska slängas står utanför. I morgon bär det av till Återbruket.
En hel del av alla grejer i verkstan har inte varit rörda på minst 27 år. Det var då min pappa Bengt dog. Han hade minitiös ordning med allt sorterat i olika avdelningar som rörmokeri, el, trä, färg o.s.v. Kan väl tala om att den ordningen inte existerade när vi började idag. Nu är det i alla fall mycket bättre.

Tävling i Tierp

Lilleman och Karolina Lindbom "in action" i Tierp idag på deras Nationella tävlingar. Linas och Lillemans andra start i 120 cm med 4 fel och deras första start i 130 cm med 0 fel och 5:a av 65 st. De är så himla duktiga och jag blir så imponerad av Linas fantastiska förmåga/ känsla när hon rider och hoppar Lilleman. Det är imponerande av Lina att rida så otroligt bra trots att hon har så ont av sin skada. Det jobbiga är bara att jag blir så glad att jag gråter när Lilleman och Lina är så duktiga.

Tre hästar ridna

Ikväll blev tre hästar ridna. Jag tror att Louise kan ha ett finger med i spelet - läs uppmuntrat - för att få Jocke att rida. Först red jag Lilleman och Jocke Cimon på ridbanan. Det gick bra även om de var lite sega. Sedan hämtade vi Contezza i hagen och hon hade en snygg och skön lerinpackning som vi fick ta hand om först. Det är inte så bra att lägga en sadel på en lerig rygg. Efter en omgång med plastborste och gummiskrapa var hon så pass att vi kunde sadla. Vi fuskade med manen. Den fick ha kvar inpackningen. Efter en kort longering så red Jocke. Contezza håller på att ta sig ytterligare ett trappsteg i ridutvecklingen. Hon går riktigt stadigt på tygeln och vill göra sitt bästa. Det är kul. Kanske jag vågar rida henne snart. Vi över 50 ska inte rida hästar yngre än fem brukar Ove Slöör säga till mig. I morgon blir det troligen hoppträning hos Micke S.

Elefanter

Efter gryningsritten träffade Mickan och jag på tre elefanter från Cirkus Scott. De höll på med ett inslag på Radio Stockholm och reportern fick sig en åktur. Vi satt och tittade på och hade hennes intervju i direktsändning i bilradion medan hon fick sitta på betarna och rida på elefanten.

Gryningsritt

I morse var det dags att kvittera ut min 50-års present som jag fick av mina arbetskamrater på Liljegården. För att inte behöva rida "ensam" bjöd jag med Mickan, min svärdotter, och det var jättetrevligt.
Kan väl säga att vi fick gå upp i ottan. Mina hästar hemma fick frukost 3.30 och Mickan hämtade jag kl. 4. Vi skulle vara på plats 5.30 på Gärdet där turen skulle starta.

Mickan i Kungsträdgården
Vi var totalt 9 st som red med ledaren. Hästarna var helt ok och i lagom storlek, snälla och vana vid trafik. Jag fick en spansk häst och Mickan fick en frieserkorsning. Turen gick över Valhallavägen, ner till Stureplan, förbi operan, Riddarholmen, runt slottet, längs kajen, Strandvägen, förbi TV-huset och ut på Gärdet igen. Vi kunde trava bitvis och över Gärdet på hemvägen blev det en lång galopp. Alla var ridvana  och det "värsta" som hända var att någon häst halkade på kullerstenar men det gick bra.


Det var en härlig morgon, solen sken, alldeles lagom varmt och fåglarna kvittrade. Man ser mycket när man sitter på hästryggen en bit upp. Vi kunde fönstershoppa, titta på vackra hus, uppleva hur Stockholm vaknade och morsa på folk. Det roligaste var nästan mötet med flera busslaster Japaner på Riddarholmen. Alla fördomar besannades. Det var kameror hit och kameror dit, tjatter och hattar. Det fotade massor och vi fotade även dem.

Turen tog drygt två timmar.


Min kuse som bar mig genom Stockholm åter i hagen på Gärdet.

När vi åkte hem så hade Cirkus Scott ställt upp sitt stora tält och utanför knallade tre elefanter. Brevid stod cirkusdirektören själv som intervjuades av en reporter från SR. Reporten fick sitta på betarna och på ryggen på elefanten.


Sammanfattningsvis kan jag säga att det var en jättetrevlig tur och en upplevelse utöver det vanliga. Tack Mickan för att du följde med.

Jocke på hoppträning

Idag har Jocke varit på hoppträning hos Micke S. Jocke red Cimon. Det var första gången på tre år som Jocke tränade och det var första gången på Cimon. Jocke ska rida Cimon nu när Louise jobbar. Lina red Lilleman som vanligt. Det gick riktigt bra. Jocke sa att han kände sig lite ringrostig och Cimon undrade nog vad som hände för han fick lite fler kilon på ryggen än vad han är van vid och längre ben på ryttaren. Jocke pratadepladdrade hela vägen hem så han var mycket nöjd och tyckte att det var roligt att träffa Micke och sina tidigare träningskompisar. Jag tyckte det var jätteroligt att Jocke  hoppade igen. Det gläder ett modershjärta.

 

Så här såg det ut när Jocke tävlade Lilleman för några år sedan.

Sista semesterdagen

Då var fyra veckors semester slut. Det har gått fort. I början, de två första veckorna, var det mycket hököra. Vi fick in allt som vi ska ha men det finns mer att slå när vädret bättrar sig igen. De andra två veckorna har jag tagit det ganska lugnt faktiskt. Jag har hållit på med hästarna, ridit, mockat, fått hjälp av Louise att börja rida in Cartman och tränat lite working equitation. Jag har även skyfflat ogräs. Det är något som växer bra i sommar vill jag lova. Jag har inte en chans mot det men har försökt att ta bort lite i alla fall.
Den sista valpen åkte för en vecka sedan. Alla valpar verkar ha anpassat sig mycket bra i sina nya hem.
Det känns bra att börja jobba igen. Det brukar vara lite lugnare på sommaren så jag hoppas att jag kan hinna med lite städning och planering. Jag har en del papper på mitt skrivbord som jag behöver rensa i.
Jag har även bokat min gryningsritt på Stockholms gator som jag ska göra den 2/8. Den fick jag i present av personalen på Liljegården. Det ska bli jättekul. http://hastakeriet.se/aktiviteter/turridning/gryningsritt/