Årets sista dag

Då är ett år till slut. Det går fortare och fortare tycker jag. Det är väl åldern antar jag som gör det. I år blir det en hemmanyårsafton med Micke. Vi har lax, hummer och krabba i kylen. Det ska även bli en citronpaj med maräng till efterrätt. Det blir bra. Vi vill vara hemma med hundar och hästar vid 12-slaget. Det blir oro när fyverkerierna går igång. Även om det är en bit bort så blir djuren oroliga.
Året som har gått har varit riktigt bra. Inga större katastrofer. De allra viktigaste personerna mår bra, hästarna är ok och jobbet flyter på. Lite törnar på vägen är det ibland men det mesta löser sig. Det finns alltid familj, vänner och andra som ställer upp och hjälper till på olika sätt, personer som bryr sig.
Inför 2012 håller jag tummarna att det blir ett bra år till.  Jag hoppas att familj och vänner får glädje och lycka. Att alla får må bra och får utvecklas som var och en vill. Hästarna ska vara friska och glada, hundarna ska må bra och kossorna ska få många fina kalvar. Kanske kommer Jocke att börja rida lite mer igen. Han pratar i alla fall om att börja träna hoppning igen och Louise vill hänga på. De kommer att jobba på som soldater under 2012 och troligen åker Louise till Afganistan i juli. Mycket blandande känslor inför det förstås. Stefan och Mickan pluggar på och blir förr eller senare klara. Mickan har kommit längst i sina studier och det är bra gjort. De jobbar på Liljegården för att bättra på finanserna som studerande. Alla ungdomarna önskas ett riktigt bra 2012. Jag tycker så mycket om er.

På Liljegården hoppas jag på en fortsatt positiv utveckling. Vi har ett väldigt gott rykte och bra resultat på kundenkäten och det har alla medarbetare skapat tillsammans. De är helt suveräna och jobbar med våra kunder för att de ska ha en så bra vård och omsorg som vi bara kan prestera, varje dag. Jag är så stolt över all personal på Liljegården. De är underbara och suveränt duktiga. Det är roligt att gå till jobbet varje dag. Nu tar jag nya tag 2012 med mer arbete, nya ideer och nya utvecklingsområden. Vi ska ligga på framkant.

Själv ska jag försöka rida, träna och tävla. Jag vill rida MSV B i dressyr och det vore roligt att tävla lite working equitation igen. Jag hoppas att Lilleman ställer upp på det och att han får vara frisk. Jag hoppas att jag får åka på lite tävlingar med Jocke och Louise och kanske även Mickan vill ha en hästskötare med sig någon gång.

Jag hoppas även på en bra sommar med mycket fint hö. Det ska vara sol och lite regn i lagom mängd till det.

Det viktigaste är att få vara nöjd med livet och det är jag just nu.
Gott Nytt År alla vänner, kompisar, bekanta, arbetskamrater, alla andra och älskade anhöriga. Nu jobbar vi framåt och tänker positivt.

Madelen utan i & e på slutet: Bloggen fyller 1 år. Det firar vi med en tävling =)

Madelen utan i & e på slutet: Bloggen fyller 1 år. Det firar vi med en tävling =)

Strunta i vintern

Efter mer än 24 tim avsaknad av el så kändes det i dag som en vårdag på mer än ett sätt. Elen kom tillbaka i natt (halleluja) och dagen har bjudit på underbart vårväder, dock lite blåsigt. Nu känns det som vi kan strunta i vintern och gå på våren direkt. Idag torkade stallplanen upp och jag kunde räfsa den. Härligt. Fåglarna sjöng i träden, hundarna busade på gräsmattan och hästarna rullade sig i hagarna. Typiskt vår alltså. Ridbanan är snart isfri så om någon dag kan vi rida på den också. Alltså - strunta i vintern och låt det bli vår.

Nästan först på plats

Barn i olycka

"Vid 13-tiden inträffade en allvarlig olycka på riksväg 72 öster om Järlåsa. Två bilar kolliderade efter att en av dem fått sladd. Sammanlagt färdades sju personer i bilarna, varav tre barn yngre än tio år. Barnen och två vuxna i samma bil fick föras till sjukhus, men ingen var allvarligt skadad."

Stefan och jag hade varit och handlat på julaftonens fm i Uppsala. På väg hem, strax utanför Järlåsa, såg vi att något hade hänt på vägen. En bil låg i diket med kvaddad front och en bil stod på vägen med kvaddad bakdel. Andra bilar stannade också till. Det var "snorhalt" på vägen. Den svarta halkan hade slagit till.  Skaffade mig en snabb överblick. Föraren av bilen i diket stod utanför bilen och pratade i telefonen. Ingen fara med honom. I bilen på vägen satt det tre barn varav minst en klagade på smärtor i sidan och en på ont i magen. En vuxen som satt i bilen hade slagit i huvudet vid kollisionen. Föraren var oskadd och tog hand om sina barn. Julklappar låg spridda över vägen som en person plockade ihop. En man dirigerade trafiken. Jag koncentrerade mig på personen med bulan i huvudet som var lite blek och chockad. En annan tjej kom fram och sa att hon kunde hjälpa till och strax efter kom ännu en sjuksköterska som hjälpte till med filtar och hon tog hand om barnen. Efter några minuter kom räddningstjänsten från Järlåsa. Det är fantastiskt med borgarbrandkåren som har en inställelsetid på fem minuter. Stefan hade under tiden haft koll på föraren av den andra bilen så att inte han skulle må dåligt. När räddningstjänsten kom så åkte vi hem lite skärrade men glada att det inte var värre för de inblandade. Det händer fort när man minst anar det. Kör försiktigt!

När juldagsmorgon glimmar....

Jag måste till stallet gå för hästarna vill ha frukost.
Det är trots allt inte alls dumt att komma dit. Man är alltid uppskattad. Idag glimmade det inte specieltt mycket. Grådaskväder och två plusgrader.

Louise kommer också ut nästan varje dag så vi jobbar tillsammans. Mycket glad för det. Det är härligt att vara i stallet när hästarna står och tuggar.
I går hade Cimon dragit av sig en sko. På torsdag kommer en riktig hovslagare men till dess kan vi inte vänta så amatörhovslagaren fick rycka in. Det gick bra att få på en sko och min rygg klarade sig bra.
Det är minst sagt knöligt i hagarna. Lera, is, lite snö och upptrampat om vart annat. Cimon tycker också att skritt inte är en bra gångart utan full fart är mer lämpligt. Att skorna flyger bekymrar honom inte speciellt mycket. Det får någon annan ha koll på.
Madde och Mavour trivs att vara inne i varsin box på nätterna. De är inte så intresserade av varandra när jag släpper ihop dem.
Mockningen gick med bra fart idag. Louise stormockade Cimon och Lillemans boxar så de har fått helt rent idag. Vi har spån i botten och halm på så det blir en bädd. Den tar vi ur varje eller varannan vecka. Under tiden lyfter vi bara ut bajsarna. Ett system som funkar bra för oss.
Hästarna mår bra (peppar, peppar) Vi ska börja rida igång dem nu. Contezza var vi i ridhuset med i torsdags. Louise red. Det går bra och Contezza är väldigt uppmärksam och mjuk att sitta på. Hon blir fyra nu.
Ska bli spännande att se hur 2012 blir på hästfronten. Det finns att göra och det blir spännande att se hur de kommer att utvecklas.
God Jul!

Stefan 24 år i morgon

I morgon fyller världens bästa Stefan 24 år. Det är otroligt vad åren går fort när man tittar på sina barn. För 24 år sedan låg jag på BB och var lite nervös. Jag skulle snittas på morgonen för en viss Stefan satt med rumpan först och var så stor att läkarna hade bestämt att han skulle tas ut med knivens hjälp. Kan säga efteråt att det är jag väldigt glad för. Stefan vägde 4460 g när han föddes. Stefan har alltid varit en härlig unge. Han har alltid varit väldigt självständig , trygg och med en underbar humor. Han förstod tidigt skämt och ironi och kunde komma med underfundiga kommentarer redan som väldigt liten. Han lärde sig prata fort så han kunde börja tidigt. Stefan hade änglavakt en gång när han ramlade ner från höskullen. Han föll över tre meter ner mot cementgolvet men ängeln hade sett till att det låg en höbal precis där han landade. En mammas skräck att det ska hända något sådant. Vi har varit några resor till sjukhus då han har testat hostmedicin som han inte skulle - kräkmedel blev det, skadad tumme- plastgips blev det då för han tog av sig det vanliga gipset efter några timmar, bruten arm - gips och så lite ihopsyningar. Han har även opererat diskbråck som 17 åring och det hade jag önskat att han hade sluppit men doktorn sa att hans problem berodde på dåliga arvsanlag. hm.
Stefan har flyttat hemfrån och bor tillsammans med sin flickvän Mickaela. Jag har skrivit lite om det tidigare hur han hamnade på landet fast han i tonåren sa att han skulla bo i en fet lägenhet uten djur. Ja, ja, man kan ändra sig. Nu pluggar han på högskolan i Västerås och jobbar extra på Liljegården. Han är duktig. Han älskar att hålla på med olika matprojekt. Han är så otroligt lik Micke med det. Till våren ska det t.ex.  inhandlas två grisar som ska födas upp till nästa jul. Precis så började Micke också.
Det Stefan önskar mest till jul är att han ska kunna fixa fiberkabel med internet till Fallet där han bor. Vi har det på Stockmossen och hans stora intresse är datorer så det är viktigt för honom. I morgon blir det smörgåstårta för det ska det alltid vara på hans födelsedag. Kanske inte världens bästa dag att fira födelsedag på men det var så det blev. Det är härligt att få vara mamma till Stefan och jag älskar honom precis så mycket som bara en mamma kan göra. Av hela mitt hjärta.

Kört hästtransport i snövädret

Sista löshoppningen på kursen för Contezza idag. Det var fjärde gången. Idag hoppade hon studs, fem hinder, i högervarv. Contezza var pigg och glad. Lite undrande var hon över alla hinder hon skulle hoppa men tog sig igenom på ett mycket trevligt sätt. När hon rev ena gången så rättade hon sig nästa. Hon är en klok häst.
Min man Micke fick åka med som hästskötare. Ville inte åka själv i snövädret. Det var kul att han var med så att han fick se hur duktig Contezza är och så fick mina hästkompisar se att det även finns en man. Det har ju alltid varit Jocke (min son)och jag som varit i farten med hästarna genom åren.
Nu är förhoppningen att Jocke eller Louise vill rida Contezza så att vi kan börja hoppa henne med ryttare. Hon blir fyra år efter nyår. Kanske blir det en kurs till med MFW. Hon är duktig med unghästarna.
Bilkörningen gick bra förutom på Nynäs då jag körde in i en lerhög med transporten så jag fick backa lite.  Micke fick dirigera så löste det sig.

Kånkat skåp

Idag har jag ägnat mig åt kroppsarbete mer än vanligt. Omklädningsskåpen på Liljegården skulle bytas ut mot dubbelt så många. Vi har köpt skåp som är delade på två för att all personal ska få ett eget.
På morgonen så tog vi ut de gamla. Mina två vaktmästare S och T var med. Vi fick slita en del för skåpen satt ihop två eller tre så det var tugnt och bökigt. Ställningarna de stod på var svajjiga. Med gemensamma krafter så hade vi på lite drygt två timmar tömt rummet och fått golvet skurat. Skåpen ställde vi utanför på parkeringen. Samtidigt som vi var klara med borttagandet av de gamla skåpen kom de nya. Killen som kom med dem var en schysst typ så han drog in alla skåpen till omklädningsrummet med en palldragare.
Den schyssta killen bjöds på lunch och vi käkade vi också. Efter maten så hade vaktmästare M anslutit också och en av lunchgästerna R erbjöd sig att hjälpa till. R är en händig och rationell typ så det var ett lyft för oss. Med gemensamma krafter så hade vi alla skåpen på plats på mindre än två timmar. Vi fick hjälp med städningen av Ma för det var massor med embalage samtidigt som vi reste skåpen. Det gick som "att valsa med höns" som min mamma skulle ha sagt. Efteråt fikade vi och vi hade tur, syförening var på plats, med supergott lussebröd och tårta. Precis vad vi behövde. Nu har alla medarbetare nya skåp och vi som har fått dem på plats är möra i hela kroppen. Kom inte och påstå att jag har ett stillasittande arbete för det stämmer inte. Tack alla "skåpbärare" för idag.

Så här såg de gamla skåpen ut. De är till salu/ bortskänkes.

Skitväder

Regnet öser ner. Det är snorhalt på gårdsplanen. Blankis med vatten på. Tantbroddarna är på när jag går till stall och hagar. Är det verkligen det här som ska vara vinter? Vad har hänt med snön? Det är så fruktansvärt mörkt och trist. Jag kommer ihåg all snö förra året och jag vet att jag klagade på både snömängden och kylan men som det är nu är det värre. Kan jag önska skulle det vara 3 minus, strålande sol och 15 cm snö. Tack. Nu var det beställt.

släktträff

Idag var det dags för årets släktträff med julbord. Lika trevligt som vanligt i kvarterslokalen nedanför Expressenhuset i Stockholm. I år var vi visst 32 stycken. Den äldsta är snart nittio och den yngsta nio år. Mina två mostrar fixar käket och det var gott. Jag har fem kusiner och en bror. Alla har två barn var och till det var det svärdöttrar, nya/ gamla flickvänner och pojkvänner. Det är ett gissel varje år att sortera alla till rätt "härkomst". När vi har dessa släktträffar saknar jag mamma Margareta och pappa Bengt. De fattas oss och när vi samlas alla så känns saknaden ännu större. Min mammas syster är gift med min pappas bror så båda sidorna finns med och det blir väldigt nära. Man kan säga att två av mina kusiner är väldigt mycket mina kusiner, från två håll alltså.

Tvättat häst

Madde (Madeira) är en skitgris till häst plus att hon har ordentlig vinterpäls. Hon gillar att rulla sig i leran när solen lyser och sedan regnar det och så torkar det. Som ni förstår så blir det ett lager som behöver tas bort. Eftersom hon är långhårig också så blir det ett lockigt "pansar" av allt sammans. Insåg att borstning inte skulle vara en lösning på problemet så Madde med föl, Mavour, förpassades in i hästduschen. Hon är väldigt snäll den goda Madde så hon finner sig och troligen så tyckte hon att en ordentlig schamponering var skönt. Det tog en stund att få henne ren men varmt vatten och schampo hjälper till och en piggborste. Mavour vandrade runt lite under tiden men fann sig även han att få bli lite duschad på benen. Nu står Madde i en box med skönt täcke på sig. Hon får vara inne i natt så att hon torkar ordentligt innan hon går ut i lösdriften igen. Hoppas nu det blir lite kallgrader så leran inte dyker upp igen för då ligger väl hon där igen och rullar. Suck.

Trattkantareller

Igår plockade Micke en omgång trattkantareller till. Hela hösten har han kommit hem med trattkantareller eller svart trumpetsvamp i samband med att han har varit ute med jakthundarna. Han plockar svamp under tiden hans hundar jagar. Kan väl säga att jakten på svamp har gått betydligt bättre än den andra jakten. Vi har torkat svampen så nu har vi hela vintern. Vi äter svamp i allt känns det som. Gott. Det är helt otroligt att det går att plocka svamp 5 december. Får se om det blir något mera nu. Det är dags för snö tydligen.

Servat bilen

Dags för service av Kian idag. Förra gången så läckte turbon som ett såll så den fick bytas. Kostnaden stod Kia för då det ingick i garantin. Inte helt fel att ha en relativt ny bil med lång garanti på i det fallet. Då sa de till mig att jag skulle låta bilen gå 30 sek efter att jag dragit tungt släp innan jag stänger av bilen. Turbon kyls då ner och risken minskar för att den pajar. Har väl gjort det ibland när jag kommit ihåg det.
Den här gången så var det inget fel så det blev en normalservice med oljebyte. Oljan kostar tydligen över 200:- liten och Kian ska ha 8 l så bara oljan kostar 1600:-. Sjukt dyr olja kan jag tycka. Som vanligt är det bara att betala och se glad ut. Jag är dock väldigt nöjd både med bilen och verkstan. De är sjyssta och idag fick jag en lånebil också så jag slapp ta bussen från Enköping till Örsundsbro. Alltid något.

Contezza löshoppar

Kolla på länken nedan så får ni se vad duktig Contezza har blivit. Idag var det tredje gången som hon hoppade och som hon hoppade. Contezza är väldigt avspänd i hoppning och väldigt cool. Hon vinglar lite fortfarande men hon är fokuserad och har förstått hur hon ska "dra upp landningsstället". Jag tror hon har goda förutsättningar att ta sig fram som hopphäst. Det ser lovande ut.

http://www.youtube.com/watch?v=-JB7p_rBG-M

Nedan finns en bild från första gången för drygt en månad sedan. Hennes hoppförmåga har gått framåt sedan dess.

Avmaskning

Idag var det dags för stona och fölens avmaskning. Fölen fick medel för spolmask och stona för blodmask m.m. Gick ut i hagen med sprutorna. Suezia och Mavor stod helt stilla medan jag tryckte in det i munnen på dem. Behövde ingen grimma på dem. Madde och Contezza gick lika lätt. Ingen grimma utan de accepterade att få maskmedlet i munnen medan de stod helt stilla. Sedan var det Suzettes tur. Gamla tanten förstod vad det var frågan om så hon gick undan så fort jag närmade mig. Fick hämta en grimma och mota in henne i en storbox så jag fick tag i henne. På med grimman och hon höjde huvudet för att försöka undvika att få maskmedlet i munnen. Fick ta en hand över nosen och så tryckte jag in det. Ingen slipper undan, så det så.

Bemanningsprocessen

Har haft utbildning under några dagar i höst när det gäller bemanning. Det vi har lärt oss och diskuterat är hur man kan lägga ett optimalt schema utifrån kundernas behov och önskningar och ändå få medarbetarpåverkan så att schemat funkar för båda. I dag hade vi sista tillfället för den här gången. Nu ska vi komma överens om vad som ska gälla centralt för verksamhetsplanering och schemaläggning så att vi har en samsyn och överenskomna regler. Det gäller att börja tänka nytt utifrån det som vi tidigare har tänkt. Hur ska vi bemanna för att det ska bli så optimalt som möjligt utifrån kund, verksamhet och medarbetare? Kunden i fokus men med perspektivet på arbetsmiljö och ekonomi. "Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka". // Albert Einstein

Julfest

I kväll har jag varit på Julbord på Djurby gård med all personal på Liljegården. (I alla fall nästan alla) Vi var 50 st som åt av Djurbys jättefina julbord med allt som hör till. Julbordet är precis lagom och väldigt gott och fräscht. Personalen är mycket trevliga. Kan rekommenderas. Vi hade lite avtackning av tre pensionärer och två som slutat. Två hade fyllt år så de fick lite uppvaktning de också. Jag fick en helt fantastisk julblomma av mina medarbetare. Tror aldrig jag fått en sån fin tidigare. Jag är så tacksam och glad för personalen på Liljegården. De är fantastiska. Som vanligt hade vi 50:- paket med oss och det är roligt att se vad alla får. Det blir många glada skratt. Hej tomtegubbar slå i ...... Mycket trevlig kväll och gott var det.

Hovslagarelände

Jag trodde att jag hade löst problemet med hovslagare, men tyvärr, så blev det inte. Som ni vet så har det varit besvärligt med hovslagare till hästarna det senaste halvåret. M som jag har haft i många år skadade sig svårt i handen i juni och kommer troligen aldrig kunna sko igen. Stackars M. Min kompis L hjälpte mig efter det men hon har så fullt med arbete så efter lite fram och tillbaka så tog E över. Tyvärr så är E sjuk och det är mycket osäkert om hon kan sko i framtiden på det sätt hon har tänkt sig. Stackars E. Lilleman har fått tillbaka sin hovspricka sedan några månader. Den som äntligen hade läkt har återigen spruckit. Exakt på samma ställe. I morgon kommer P hjälpa mig. Han ska vara lite "specialist" på hovsprickor och vill försöka få till Lillemans hov så vi kan börja rida igen. Han ska troligen skruva ihop sprickan och plasta för att se om det kan hålla. Tyvärr kan P inte ta resten av hästarna för han har så många redan. Det är ett elände att få tag på bra hovslagare. Det är bara att konstatera. Jag har ställt mig på "kö" hos L. Får se om hon kan förbarma sig över mina hästar. Det är ingen riktig panik ännu men om ett par veckor så är det.

Anhörigträff

I kväll har vi haft anhörigträff på Liljegården. Drygt 30 anhöriga kom. Inbjudna gäster var kontaktpolitiker och anhörigkonsulent. Gästerna berättade om sina uppdrag och sitt arbete med det. Stina och Kicki berättade om sitt arbete som sjuksköterskor och jag berättade om vad vi satsar på, vad vi har gjort under året och allt som händer på Liljegården. Jag visade även bilder från Liljegårdens dag och utflykten till Kvek. Sist visade jag inslaget om Ippi som var på Tv i oktober. I programmet deltog två kunder från Liljegården.( Ippi är ett kommunikationssystem som man kopplar till TV. Det är som en mobiltelefon och kan ta emot SMS, bilder och talmeddelanden bland annat.) Ippi är speciellt framtaget för äldre som inte kan hantera en mobiltelefon eller dator. Det är alltid så trevligt och givande att träffa anhöriga.

Hos "sjukgymnasten"

Inte jag, men Cimon har fått träffa en kvinna som har specialiserat sig på hästarnas rörelsemekanik. Louise har upplevt Cimon som mer stel i vänstersidan vid ridning och han har även svårare att sätta under sig vänster bakben. K började med att titta på Cimons muskelsättning och sedan fick han skritta och trava på volt en stund. Vi fokuserade på hans framparti. Efter noga skådande så kunde vi se att han inte använder sin framdel på ett optimalt sätt utan behöver lösgöras mer. Han är spänd i muskulaturen framför bogbladet upp mot halsen. Han behöver få igång "gunget" i kroppen. K stretchade och manipulerade Cimon en stund. Helt på hans villkor. Efter ett tag kunde man se att han började slappna av och även gilla behandlingen. Louise och jag fick lära oss tre "övningar" som vi ska göra. När vi longerade igen så kunde man se att rörelsen var mjukare. K var mycket noga och förklarde hela tiden vad hon gjorde och varför. Nu ska han ridas några dagar till och sedan ställer vi av honom så att han får vila i några veckor. Cimon har gått mycket så en vila och bara gå i hagen är välbehövlig.

Bilder på Cartman

Det gick jättebra idag igen. Upp och ner några gånger och Cartman var hur cool som helst.

Ryttare på Cartman

Igår fick Cartman en ryttare på ryggen. Det var Louise som var den modiga. Jag longerade en ganska bra stund innan vi började. Det blev mycket trav och galopp för att Cartman skulle få rasta sig ordentligt. Han gillar att longeras och uppskattar även ett sandunderlag efter allt klaffsande i leran. Jocke var med och han och jag höll i från vardera sidan och så ställde sig Louise på pallen bredvid Cartman. Han brydde sig inte och jag har även tränat det momentet en del. Jag lyfte upp henne så hon fick hänga på honom först. Han fick stå en liten stund och sedan gick vi ett varv. Louise hoppade av och så gjorde vi om samma procedur en gång till. Upp med Louise hängande på tvären och så gick vi. Cartman var helt lugn. Av med Louise igen och sedan lyfte jag upp henne så hon satt på honom. Cartman reagerade inte alls utan stod och njöt med all uppmärksamhet och alla klappar. Det fick räcka för dagen och meningen är att vi ska göra om samma sak idag. Duktig Cartman.

Lerigt

Ska det aldrig bli vinter? Jag önskar några minusgrader och lagom med vit fin snö. Jag är less på lera. Allt är skitigt. Tvättar hästben varje dag. Gråter nästan när jag släpper ut dem i hagarna. Cimon och Lilleman har haft varsin tappsko som jag fått slå på. Stona och fölen i lösdriften har det trots allt ganska bra. De har gott om halm och torrt men vägen dit är lerig. De har en stor vinterhage att gå i så de har lite att gå och plocka i fortfarande som inte är lerigt. Däremot så har de en förkärlek till att rulla sig när solen skiner vilket den gör ibland så det finns några leriga ston att ta hand om. Har nu förberett vintern genom att sätta på dubbdäcken på bilen och släpet. Det gäller att vara beredd och då kommer jag väl att skriva ett inlägg om att jag är less på vintern med snö och kyla istället.

Varit på mässa

I veckan har jag varit på Kvalitetsmässan i Göteborg i två dagar. Åkte dit med tåg som både gick och kom fram i tid i båda riktningarna. Tack för det SJ Bodde på Hotel Heden som ligger 7 min promenad från Svenska Mässan. Perfekt. Jag var på 6 olika föredrag. De två första handlade om processer och hur man kan jobba med det i sin verksamhet för att säkerställa att amn gör rätt saker med kunden i fokus. Mycket intressant. Det tredje var ett samtal mellan tre framgångsrika kvinnliga ledare, chefen för Arbetsförmedlingen, chefen för Sjätte AP-fonden och chefen för tidningen Chef. De pratade bland annat om hur man tar sig fram i männens värld, hur de har lyckats, hur de tänker kring kvinnligt ledarskap och hur de förenat chefarbete med familj. Intressant var det. Den fjärde föreläsningen var Tina Thörner. Henna har jag ju träffat tidigare i år som en del av er vet. Hon är fantastisk och gjorde en suverän betraktelse över sitt liv igen. Det är otroligt inspirerande att lyssna på henne. Jag får sådan otrolig energi bara genom att lyssna på henne. Femte föreläsningen var det Jan Bylund, ståupp komikern, och en psykolog som pratade om: "Den jäkla människan". De tog fram exempel på besvärliga människor och deras personlighetstyper. Till exempel glidaren, den argsinte, smitaren och tidsoptimisten (hm). Kul föreläsning och jag fick en del tips på hur man kan bemöta de olika typerna. Sjätte och sista föreläsningen handlade om kreativt ledarskap. Måste väl säga att det var den sämsta föreläsningen utan konkurrens. Föreläsaren pratade så fruktansvärt långsamt och "forskaraktigt" att ingen av oss från vår grupp orkade lyssna särskilt länge. Hon hade även otroligt utstuderade höga rosa skor på sig och hon travade över scenen hela tiden så jag satt mest och funderade på om hon skulle snubbla någon gång. Det gjorde hon inte. Ena kvällen var det stor bankett. Den är välbesökt, god mat och kul underhållning. Det var Galenskaparna som uppträdde med full fart kan man säga. Det som slog mig var att det har gått en del år sedan de kom fram med Macken och att jag kan en del av deras låttexter. (hm) Otroligt glad och nöjd med dagarna i Göteborg. Det är så trevligt att komma iväg och få umgås med sina kollegor, prata, lära känna varandra och diskutera kvalitet och utveckling för våra verksamheter.

Rosett nr 2

Idag har Cimon och Louise tävlat i Lurbo. Höjden var 95 cm och unghästklass förstås. Som tur var startade de i andra klassen för dagen så det blev lite sovmorgon efter Annikas 50-års fest. (Kul och mycket trevlig fest, med mycket folk. Vi kom hem efter kl. 1)

Vi kom fram kl. 10 och det var precis lagom.
Framridningen var både ute och inne. Cimon klarar det bättre och bättre för varje gång nu. Framhoppningen var inne och där var det rörigt. De hade en otroligt liten framhoppning för max 4 ekipage. Det var svårt att hoppa för de fick hoppa i sväng så det blev inget bra för Cimon och det var väldigt ont om tid där.
In på tävlingsbanan med fart. Cimon vet nu vad som gäller och bjuder på hindren så fort Louise fattar galopp. Banan på 8 hinder klarades hur bra som helst. 0 fel och bara ett litet "titt" på ett plank. Fin rosett till Cimon och Louise och jag jätteglada. Nu är det dags att gå upp till 1 meter efter jul.

Att bli arg

Det är inte ofta jag blir arg. Idag blev jag det. Kommer inte ihåg när det var sist så det var länge sedan. Det jag reagerar över är bristande arbetsmoral, brist på civilkurage, oärlighet, orättvisor, skitsnack och att man inte följer de regler som gäller. Ibland går "proppen" så en dörr åkte igen med en smäll. Nu är det dags att sätta "ner foten". Jag jobbar stenhårt för att skapa bra förutsättningar för arbete, delegerat ansvar, delaktighet, trivsel, arbetsglädje, ekonomi under kontroll, utveckling och kvalitet bland annat.
Det är tur att jag har Micke som kan krama mig och hästar som gör att tankarna kan skingras en stund.

Mocka stall

Mycket mockande blir det när man har hästar. Just nu har vi tre hästar som står i box på nätterna. Det är Lilleman, Cimon och Cartman. Vi gör en veckobädd med spån i botten och halm ovanpå. Vi tar bort bajset varje dag men rör inte i bädden förrän en gång varje helg då det mockas rent och läggs på nytt spån i botten. Då blir det flera kärror att köra ut men i veckorna räcker det oftast med en per dag totalt.
Hur många boxar har man mockat i sina dar. Går inte att räkna tror jag men ungefär:
35 år x 365 dagar x 4 (medeltal) = 51100 boxar
Mycket mockande har det blivit och många dyngkärror. Det är väl därför jag är så stark (?)

Många utvecklingssamtal

Har mycket att göra på jobbet just nu. Dagarna och timmarna räcker inte riktigt till men det går. "Allt går utom att lugga en flintskallig gubbe men honom kan man dra i öronen" citat från min mamma.
Jag har under några veckor haft drygt 30 utvecklingssamtal och har ca 15 kvar. Hoppas vara klar om några veckor. Jag gillar att ha samtalen. Det är stimulerande att prata med var och en av medarbetarna. Vi pratar om dagsläget, hur det senaste året har varit och framtiden. Vi pratar om det som är bra och de förbättringsområden som finns på individnivå, på gruppnivå och för Liljegården. Jag gillar mitt jobb varje dag.

Louise + Cimon 23/10

Idag var det dags för tävling igen. Den här gången på Väsby ridklubb. Strålande väder och varmt. Fick som vanligt parkera i en gräshage. Har fyrhjulsdrift så ner med alla såna bilar en bit ifrån tävlingsplatsen. Det var trångt med parkering så självklart får man lösa det men hur hade de gjort om det regnat?
Var i precis lagom tid så allt flöt på. Cimon skötte sig fint på framridningen. Han blev bara rädd två gånger. Dels när en häst stod och skuttade på stället och dels när en jättestor häst hoppade ett hinder precis bredvid honom. Han vänjer sig för i dag var det rörigt på framridningen. Duktig Cimon.

Inne på banan så var han efter jättehästen. Fick veta att den var 189 cm och vägde 918 kg (sa hon, kan det stämma?) Cimon såg ut som en fjant i jämförelse. Han är 169 cm och väger ca 650 kg. Cimon rev två rättuppstående hinder men det var första gången som han bjöd på hindren så han blev lite flack. Tidigare gånger har han varit tittig på hindren men till i dag hade poletten trillat ner. Nu får Louise träna på att hålla ihop honom till nästa gång.

Tradera är min "vän". Jag hittar nya stövlar för 165:-. Se nedan
"Ett par helt nya Jacson Vinterridstövlar "
Det kommer bli vinter iår igen ?
Ladda upp redan nu med riktigt fina vinterridstövlar.
Vinterridstövel i microfiber syntetläder.
Foten i Dupontisolering.
Rek pris: 929SEK
Storlek: 41
Färg: Svarta

Bra pris blev det, 165:-. De borde passa bra så nu är jag laddad för vintern. Nu ska bara hästen bli helt frisk igen.

Trött efter jakt

Idag har Moa och Luzette varit ute och jagat med Micke. Moa har drivit i ca 2 mil och de kunde skjuta en bockkilling för henne. Nu har hon kommit hem och då är det skönt att ligga i korgen med en fleecetröja över sig.

Luzette har gått ungefär 1,5 mil tillsammans med husse men för deras del blev det bara svampplockning, trattkantareller. Hemma igen så övervakar hon Zelmas ätande.

Luzette blir stor

Kommer ni ihåg lilla Luzette, Mickes Luzernstövare. Hon föddes den 8 april och jag träffade henne första gången när hon var 6 veckor och då pussades vi. Hon kom hem till oss första veckan i juni när hon var 8 veckor gammal.

Nu har hon blivit 6 månader och vi fortsätter att pussas. Hon har vuxit ordentligt och är inte längre så liten och söt längre. Nu är hon bara söt och väldigt go. Hon har börjat jaga lite grann och har drivit hare 18 min. Hon är pigg, glad och busig.

Liten blir stor

Cartman artar sig. Nu har han varit hemma i drygt två veckor. Han lyfter nu alla hovarna snällt samtidigt som han står i gången. Han är longerad en liten stund varannan dag, bara i träns och longerlina, och gör det riktigt bra. Små protester ibland men inga ordentliga. Idag satte jag på Cartman min gamla Wintec-sadel och spände gjorden lite lagom. Inga protester eller oro överhuvudtaget. Sadeln är super som första sadel. Lätt och oöm. Skulle de kasta sig, gå omkull eller något sådant så klarar sig sadeln och hästen bryter inte ryggen om den landar på den. Vi fortsätter att jobba i små steg. Ännu har det inte hänt något negativt alls utan det går framåt. Han är duktig den lille.

Cartman sommaren 2009 1 dag gammal

Cartman sommaren 2010 1 år gammal med sina kompisar. Han är sist i ledet. (

Cartman oktober 2011 2 1/2 år och första gången som han har sadel på sig

Livet på landet för min son Stefan

När Stefan var tonåring så pratade han ganska ofta om att när han blev vuxen och kunde flytta hemifrån så skulle han flytta till stan. Han tyckte väl att livet på landet ibland var lite väl mycket djur, snö, lera och mycket arbete som det kan vara på en gård med djur. Dessutom hade vi inte bredband utan körde dator på modem, sedan ADSL och nu fiberkabel, äkta bredband, men i stan fanns det bredband redan då.
Hur han i grunden ville ha det vet jag inte riktigt för jag tror att han gillade det som fanns på Stockmossen också även om han inte alltid ville erkänna det.

När han blev lite större så träffade han Mickan som också bodde på en gård, under samma förhållanden som vi med en massa djur. Kärleken till Mickan växte sig större och de bor nu ihop på Mickans gård i ett eget gulligt hus och bredvid bor Mickans föräldrar.

Mickan gillar alla typer av djur och Stefan ställer upp. Han älskar Mickan och det är äkta kärlek att acceptera varandra som man är, sedan är det ett givande och tagande förstås. Det ska vara acceptabelt för båda. Stefan har en helt underbar humor. Det har han alltid haft. Redan som liten kunde han förstå "täckta" skämt, ironi och kunde tidigt vara med i jargongen. Det har han utvecklat. Detta hittade jag på facebook som Stefan skrivit:

"Alla ni som har djur som ni inte vill ha kvar så är det bara att höra av er till mig eller Mickan så kommer vi och hämtar... Vi driver zoo med allt från små jävla fiskar till hästar. Här får de leva i en miljö med minst 10 andra av samma art...
Vi har 200 fiskar, 20 katter, hundar, 10 hästar
Vilket djur som helst går bra... ju mera jobb, städ å underhåll desto bättre Hur många kaniner vi har? jo för fan de e bara å räkna: y=e^x"

Man kan ana en viss form av ironi i det han skriver men jag vet att han accepterar det mesta. Föresten så har Stefan belamrat deras hus med trattkantareller på tork och en massa äppelmust i stora dunkar, glasflaskor som står och "bubblar" och det accepterar Mickan. Ett givande och tagande med andra ord.
Stefan: Du är fantastisk och jag älskar dig precis som du är.

Jocke 22 år

I går fyllde Jocke 22 år. Det är inte klokt att han har blivit så gammal, lille Jocke. Det var nyss han föddes tycker jag, det var nyss alla ord började på H när han pratade, det var nyss han ville att man skulle läsa saga innan han somnade, det var nyss han gasade på fullt när han körde sin lilla PW 50 motorcykel, det var nyss han tog Majri i handen och sa:"Kom Lalla så går vi hem till dig, det var nyss han började skolan, det var nyss han skulle rida in Tornado fast Tornado bara var två år, det var nyss han red riddarspel som Riddare Blodblask.

Åren har gått fort och det är helt fantastiskt att vara mamma till Jocke. Vi har gjort så mycket tillsammans. Nu är han vuxen, börjar skapa sig ett eget liv med Louise, jobb, intressen och vänner. Det viktigaste av allt för mig är att han får vara glad, lycklig och att han har ett bra liv. Jag älskar honom så mycket som bara en mamma kan göra.

"Stelopererad"

Cartman måste vara lite "stelopererad" både i benen och i huvudet. Han är i "tonåren", 2 1/2 år, så det är kanske inte så konstigt. Cartman har varit hemma i 12 dagar nu. Varje dag har jag haft honom uppbunden på gången och jag har kratsat hovarna varje dag. Han är väldigt snäll
egentligen men det är alltid något ben som han trycker ner i golvet när jag ska lyfta det. Det är olika ben för varje dag. I dag var det vänster fram. När man väl får upp det så står han stilla så det är inte det men det är som om han vill tala om att så enkelt ska det inte gå.
Jag har även longerat honom tre gånger med träns och han fattar att han ska springa runt mig och han stannar när jag säger proo. Riktigt duktig. När jag leder honom vill han helst gå bakom mig och inte på sidan, så där är han lite "stelopererad" i huvudet. Samtidigt så går han hur fint som helst när jag leder honom tillsammans med Cimon när de ska ut i hagen. Ibland önskar jag att man kunde få veta hur de tänker. Vi mätte Cartman och han var 163 cm nu så han kommer att bli alldeles lagom stor tycker jag för då blir han drygt 165 cm men troligen inte över 170 cm. Han rör sig riktig bra och ser fin ut.
e

Cartman 5 dagar gosar med Micke (sommaren 2009)

Oveträning med Cimon och Louise

Först började Ove att tömköra Cimon som gillar det jobbet.

Ove i full koncentration medan han jobbar med Cimon

Louise i sadeln

I galopp

Avslutning

Klappning

Bra träning och Cimon utvecklas mycket bra tillsammans med Louise.

Lilleman bättre

Lilleman är kvar på Strömsholm. Jag får troligen hämta honom i morgon. De hittade ett magsår när de gjorde gastroskopin i går???? Hur har han fått det och hur länge har han haft det?? Kan magsåret vara orsaken till koliksymtomen??? Hur ska jag undvika så att han inte blir sjuk igen???
Många frågor, få svar än så länge. Han ska få magsårsmedicin. Idag äter han tre kilo hö och de ville ha kvar honom till i morgon för att ha koll på honom. Kändes bra tycker jag.
Här hemma så hade vi en ensam Cimon i tisdags då Lilleman åkt till Strömsholm. Vi åkte och hämtade vår två-åring Cartman hos min svärdotter Mickan. Han har varit där i drygt ett år så det blev en stor omställning för honom, från lösdrift till box i stall, men det har gått bra. Till att börja med gick han direkt in i transporten när vi hämtade honom. Duktig kille. Sist han kördes var i mars. Här hemma har han fått gå i hagen bredvid Cimon i tre dagar och vi planerar att släppa ihop dem på lördag så att Lillemans hage får vara till honom när han får gå ut igen.
Cartman har utvecklats fint. Han är drygt 160 cm och han blir inte lika hög som sina två syskon som är nästan 170 cm. Cartman var lite ovillig att kratsa hovarna de två första dagarna. Var lite "stelopererad" kan jag säga men i dag gick det lätt. Det är förvånande vad fort de snappar vad man vill. Troligtvis blir han hemma nu och det känns rätt bra för jag behöver börja jobba honom inför inridningen i vinter. Han är till salu om någon är intresserad. Cartman är efter Flyinge Artist- Hertigen.

Från stor glädje till stor oro

Som ni vet var jag så glad efter lördagens tävling i WE. Säg den glädje som varar. I går morse när jag kom ut i stallet var inte Lilleman sig lik. Han hade inte ätit sin nattmat och hade inte bajsat. Kolik? Han låg inte och rullade och verkade ganska nöjd men ville absolut inte äta eller dricka. Började med att skritta honom varje timme. Han traskade obekymrat med, drog i något grässtrå men inte som vanligt. Jag ledde in honom i transporten och då bajsade han. Jag kontaktade Vet. Hans och vi hade telefonkontakt på fm. Jag fick i Lilleman 1 liter parafinolja med en sondspruta. Det gick bra faktiskt. Han bajsade 12.15 för tredje gången på fm men sedan kom det inget mer. Bestämde med Hans att det var dags för honom att komma. Fortfarande inga rullningar och fortfarande en ganska pigg häst. Han tog lite hö och tuggade på men mer var det inte.
Hans kom och gav honom lite smärtstillande, kramplösande och B-vitaminer och satte honom på dropp. Jag kan bara tala om att Lilleman inte ens rörde på örat när kanylen sattes i halsvenen och syddes fast. Han är helt otrolig den älskade hästen. 10 liter senare och 6 timmar så kopplade jag bort droppet. Lilleman fortfarande rätt pigg men ville fortfarande inte äta eller dricka.
Nu på morgonen var det samma status så efter en snabb koll med Hans så åkte jag till Strömsholms hästklinik med Lilleman. De tog emot honom på en gång och kollade blodstatus, kände via ändtarmen och gjorde ultraljud på magen. Allt normalt. ??? Lilleman hade lite sämre tarmljud på vänstersidan. De satte dropp igen och sedan fick jag åka. Innan jag åkte så hade han ont i magen. Han backade upp mot väggen i boxen och "gungade" mot den. På em hade han ätit lite hö sa de när jag ringde. I morgon skulle de göra en gastroskopi om han inte var bättre. Håll nu alla tummar ni har att det snabbt blir en förbättring för Lilleman. Vi är så oroliga för vår älskade Lilleman. Känns bra att han är på Strömsholm i alla fall.

Luzettes första rävjakt

Idag har Luzette drivit räv för första gången i sitt liv. Hon drev i 18 min och det är superduktigt av henne då hon bara är drygt 5 månader. Hon följde räven när den buktade så att den kom tillbaka mot Micke. När räven sträckte iväg så följde hon efter till 300 m från Micke innan hon vände och kom tillbaka. Duktig Luzette. Hon fick en mycket bra upplevelse av sin första riktiga jakt och husse, Micke, är så stolt över sin fina hund.

Att komma tvåa igen!

Då var dagens WE tävling avklarad. Är det någon som har varit i Prostökna mer än jag? Det låg utanför Strängnäs längs en väldigt lång, slingrig och smal väg.
Den här gånger var det sex starter, en mer än förra gången. Jag startade sist i klassen. Dressyren gav drygt 69%. Det gick bra men Lilleman gillade inte mina sporrar idag så jag fick vara väldigt försiktig. Jag fick faktiskt en 8 på slutan till vänster. Ni som läst tidigare inlägg vet att jag har lagt ner en del tid på att träna sluta. Som tidigare tävling hade jag Cecilia före mig och hon var 9 % före så hon var överlägsen idag. Å, andra sidan hade den närmast mig 55% så det var ett stort glapp och det hållet också, 14%. Jag hade fler 8:or men har inte fått protokollet ännu så jag är mer än nöjd.
Efter lite lunch var det dags för Teknikmomentet. Det genomfördes utomhus på en grusbana. Jag vet inte vad jag fick för poäng men jag kom tvåa igen efter Cecilia. Jag hade bytt sporrar till momentet så nu var det inga problem att rida honom som jag ville. Det enda hindret som var lite tveksamt från Lillemans sida var bron. Den var väldigt liten och satt mellan stöd och bommar på längden. Längs kanterna låg det höbalar. Meningen är att de ska gå över den i Teknikmomentet men Lilleman skuttade över. Hindren var 14 idag och jag tog ringen på tjuren igen. Nu behöver jag inte skämmas inför Jocke.
Efter en kort paus så var det Speedmoment på samma bana. Jag vet inte tiden men jag var tvåa igen efter Cecilia. Lilleman var superduktig och verkligen taggad. Det gick riktigt fort idag. Kul. Jag tog ringen igen.
Samtidigt som tävlingen var hade man domarkurs med 15 deltagare och två proffs från Portugal. När jag kom ut från Speeden så gjorde den manliga portugisen tummen upp åt mig.Flera av de på domarkursen kom fram och frågade lite om Lilleman och hur länge vi hade hållit på. (andra tävlingen) Känns så bra med Lilleman. "Tanter" kan fortfarande. Nu ska det tränas under vintern för nästa mål är att kunna komma före Cecilia i något moment nästa gång. Hon är så duktig och har mycket erfarenhet men inget är omöjligt.

Dags för WE tävling

I morgon är det dags igen för WE tävling. Jag rider MSV igen. Klarar inte att rida alla moment på en hand som det är i svår. Känner att MSV är fullt tillräckligt och det känns väldigt bra att rida samma klass igen. Har inte hunnit träna på några hinder sedan förra tävlingen då det blev strömavbrott strax innan vi skulle träna så det var kolsvart i ridhuset.
Tävlingen blir i Strängnäs på något ställe de kallar Ranchen. Har aldrig varit där.
Det verkar vara en hel del strul i WE med styrelse, olika falanger och annat. Jag har ingen insyn men det händer konstiga saker väldigt fort. Tävlingen har flyttats från Strängnäs till Kulla-Vreta för ett par veckor sedan till flytt tillbaka ca 48 timmar innan start. De är inte sams har jag förstått. Trist att det blir tjafs när man har samma intresse och många är väldigt engagerade.
I kväll har jag putsat grejer och Lilleman är ganska ren. Flätar gör jag i morgon bitti. Jag startar 10.48 så jag måste upp vid 06. Härligt med helg!
Jag känner mig dock lite lugnare till den här tävlingen nu när jag vet hur det går till. Håll tummarna så gör jag så gott jag kan i morgon.

Louise + Cimon = stjärnor

Dags idag för tävling igen för Louise och Cimon. Fjärde starten totalt och första inomhus. Platsen var Jälla i Uppsala och höjden 90 cm.
Vi kom fram i god tid för en gångs skull. Tog bara 35 min att köra. Louise gick banan och konstaterade att det var mycket oxrar men inget konstigt i övrigt. En bana med ganska långa vägar.
Vi tog ut Cimon och han var spänd. Skrittade honom för hand en stund innan Louise satt upp. På framridningen var det mycket hästar med lite ovana ryttare och många unghästar som det brukar vara på den här sortens tävlingar. Cimon var mycket spänd först och bockade till någon gång när det kom en häst för nära. Cimon gillar inte att få någon okänd häst tätt in på sig och på en framhoppning är det många som inte har full koll som sagt.

Cimon efter en stund på framridningen

Efter en stund lugnade han ner sig och blev mer ridbar. Louise hoppade några framhoppningshinder och det gick bra. De fick sedan vänta en stund för de 11 som var före henne hade mycket fel så det tog tid. De vägrade, ramlade av, hade tidsfel och rev så när Louise gick in på banan som nr 12 var det ingen felfri. Cimon blir spänd i nya ridhus så det blev han idag också. Han sköter sig men har väldigt mycket att titta på. Det är nästan så att han inte vill galoppera för han kan inte titta och göra det samtidigt (han är man).

Bilden är precis innan starten och Cimon har fullt sjå med att kolla på hindret som han passerar.

Louise fick honom att fatta att nu var det dags att starta så det blev galopp och sedan åtta fina språng utan några problem. På hinder nr sex fick hon hojta lite på honom för han ville titta på de blå grindarna som var i botten på hindret. De gick i mål som dagens första nolla. Jippie!

Cimon och Louise i ett fint språng över första hindret.
Superbra gjort av dem. Louise glad, jag glad och Cimon glad (tror jag i alla fall). Cimon fick sin första rosett.

Forts Planeringsdagarna

Efter Tina Thörner satte vi oss i bussen och for iväg till Hallstahammar och Skantzen brukshotell. Det var ett mycket trevligt hotell, fint beläget vid vatten och inte så stort. Vi fick god lunch innan vi gick till konferensrummet. Dit hade Irene H och Ann-Marie T från staben kommit. De gav en teoretisk bakgrund till Salutogent förhållningssätt inom vården. Att man ska tänka på hälsan, det friska och möjligheter istället för det sjuka och problem. Det var både lite föreläsning och jobb i smågrupper. En mycket bra eftermiddag. Det blev väldigt konkret och väckte mycket engagemang.
Sedan var det middag med dinnershow. Det blev så bra. God mat, trerätters middag, och underhållning. Det var bara vi där och vi hade så kul. De som uppträdde kom från balettakademin och de var superduktiga. De dansade och sjöng och det var fullt drag. Alla hade trevligt. De uppträdde både från scen och golvet. Alla blev involverade och vi dansade och sjöng för fullt. Jag tror att alla tyckte att det var en jättetrevlig kväll.

En stor överraskning för mig var att jag fick en 50-års present. Jag fick en ridtur i Stockholm på bil -och folktomma gator en tidig morgon. En sådan bra present. Jag uppskattar den väldigt mycket och nu ska jag bara bestämma när jag ska göra det. De är fantastiska personalen på Liljegården.

På morgonen fortsatte vi med det salutogena förhållningssättet och då specifikt på Liljegården. Grupperna fick ta fram två bra och två mindre bra exempel från vår verklighet. Det blev bra diskussioner och vi alla fick flera idéer och förslag på hur vi ska jobba vidare. Förmiddagen kändes mycket givande. Nu ska vi jobba vidare på kundträffar och APT kommande veckor.
http://www.skantzenhotell.se/

Innan vi åkte hem åt vi en god lunch.
Jag återkommer med lite reflektioner.

Tina Törner

Tinas nya bok

I veckan, tisdag och onsdag, har jag varit på planeringsresa tillsammans med alla medarbetare på Liljegården. Vi var totalt 46 stycken. Jag hade planerat det mesta och för de allra flesta var en del av innehållet hemligt och vart vi skulle var också hemligt. Grunden var att vi skulle jobba med Salutogent förhållningssätt men lite annat skulle vi också göra.
Tisdag morgon åkte jag till Frihbergs herrgård och hämtade vår hemliga gäst, Tina Törner. Det var så otroligt roligt att jag hade fått möjlighet att boka henne för en föreläsning för alla medarbetare. Jag gick in på Frihberg och var lite spänd förstås men det hade inte behövts. Tina är en helt fantastisk person som är fylld med energi, är otroligt jordnära, varm och så inspirerande. Vi fick en jättebra kontakt och hade ett kul samtal. Vi åkte iväg till kyrkstugan i Örsundsbro. Jag körde och höll hastighetsgränserna ordentligt. Kände att vi inte skulle bjuda någon polis på att stoppa före detta närpolischefen med Tina Törner i bilen.
Framme så klev Tina ur bilen och de som var på plats såg att de var hon och det blev så bra. Några som kom in i lokalen medan vi trixade med data och projektor såg först inte vem det var utan efter en stund utbrast en " men det är ju Tina" med hög röst. Det kändes så roligt att kunna bjuda alla medarbetare på detta.
Tina fick en härlig kontakt med allihop. Hon berättade om sitt liv, sin drivkraft och sina lärdomar bland annat. Det var en fantastiskt bra föreläsning. Hon fick sådant engagemang i gruppen. Hon fick en dialog och fick oss att börja använda våra hjärnceller och förstå att vi måste använda dem. Man behöver använda dem för att kunna påverka sig själv, göra val och ta ett kommando över sitt liv. Till att börja måste man tycka om sig själv och vara beredd att jobba med sig själv. Tina berättade om olika delar från sitt liv och hur hon hade utveklat sig och hur hon tänkt och hur hon tänker idag. Man måste ha en positiv inställning för allt går om man bara vill och det är ju även en inställning som jag också har. Allt är möjligt om man har drivkraften. När tre timmar hade gått, det gick fort kan jag säga, så tog vi ett gruppfoto tillsammans med Tina, innan vi satte oss i bussen. Tina åkte med till Enköping där hon skulle vidare med ett tåg. Vi pratade bland annat om behovet att ibland bejaka sin kvinnlighet och för att göra det hade hon alltid ett läppstift i fickan. Det hade hon börjat med efter Let´s dance. Summan av hela föreläsningen är att vi fick massor att fundera på var och en och jag hoppas att vi kan ta tillbaka henne inom ett halvår för att fortsätta det hon hjälpte oss att påbörja.
Eftersom det bara finns en av var och en av oss så är varje individ "världens bästa". Världens bästa Katarina är jag. Jag återkommer med mer från planeringsresan.

Fantastisk häst

Lilleman är en fantastisk häst om jag får skryta lite. Idag debuterade vi i working equitation och vi kom tvåa i MSV. Före oss var bara sveriges mest rutinerade ekipage. Hon har tävlat EM bland annat.
I dressyrmomentet var vi ca 1 % efter och red ihop 70.3%. Jag missade ett byte som jag fick en fyra på men i övrigt hade jag upp till nio st 8:or. Lilleman är så duktig och han gick riktigt avspänt. Sedan var det dags för teknikmomentet med tretton hinder. Flera har jag tränat på tidigare men har aldrig ridit så många hinder i en följd. Det så kallade diket var konstruerat så att de hade lagt en vattenmatta på längden och hällt vatten i. De satte hinderstöd i varje hörn och la en bom på varje sida. Meningen var att man skulle rida över vattenmattan. Kan väl säga att den väckte en viss uppståndelse hos alla ryttare. Det var ingen som ridit ett sånt hinder tidigare. Flera hade stora problem och några kom inte igenom. Lilleman var mycket tveksam kan jag säga. Vattenmattor hoppar man över när de ligger under hinder och inte på det sätt som nu var meningen. Han konstrade lite men bestämde sig sedan för att ta ett stort skutt igenom så vi fick faktiskt lite poäng även på det. Totala procenten blev 70.48%. Jag tog ringen på tjuren. Den brukar jag missa på träning.
Sedan var det dags för speeden. Lilleman trodde nog jag var tokig när vi skulle in på banan för tredje gången. När vi kom in och han förstod att han skulle få galoppera fort satte han fart. Bron som han tvekat lite inför under tekniken tog han nu i full galopp. Jag tog ringen igen så nu måste Jocke vara stolt över mig.( När han red riddare som barn tog de gardinstångsringar, 6 cm, i full galopp. I WE så är ringen 15 cm. Jag missar oftast) De andra hindren gick bra så jag var så nöjd.
Jag satt av Lilleman och väntade lite. De andra satt kvar på hästarna och jag tänkte gå och lasta. Då ropade de att Katarina skulle sitta på häst inför prisutdelningen. Jag hade kommit tvåa i min och Lillemans debut. Jag har inte ens sett någon tävling tidigare.
Lilleman är en fantastisk häst. Han har placeringar i svår hoppning, han har placeringar i MSV dressyr och nu i MSV working equitation och han är så snäll.
Nu ska jag träna mer på hindren i WE så att vi blir säkrare. Det finns fler poäng att rida in. I allafall så var det superkul att tävla.
Bilden är från träningen. Bordet med kannan. Det var med idag.

Snart tävling i WE

På söndag är det dags för tävling igen. Den här gången blir det i working equitation. Det blir debut. Har ju tränat det lite vid sidan om dressyren för att få lite nya utmaningar och inte bara rida krumelurer. Både jag och Lilleman tycker att det är kul. Det går både lite fort och är lite klurigt. Det ska ridas över broar, öppnas grindar, lyftas kannor och ridas med lans t.ex. Debuten blir i MSV. Det skulle ha varit riksmästerskap till på köpet men det blev inte tillräckligt med anmälda så de har gjort om det till regional klass. Känns inte lika skräckinjagande i och med det. I veckan har jag tränat att rygga och att gå åt sidan över bommar. Har också tränat dressyrprogrammet som ingår och där ska man rida på stora mittvolten i mellangalopp så det går undan. Lilleman ser nästan lite frågande ut när vi rider in i volten - ska du verkligen rida så fort? - jag brukar ta det lite lugnare som regel i galopperna.
När det börjar närma sig tävling ångrar jag mig alltid lite och det gör jag nu. Vad har jag givit mig in på? Ja, ja, på det bara. Hoppas jag kommer ihåg dressyrprogrammet och banan i teknikmomentet bara. Lite pinsamt att rida fel nämligen. Vill inte framstå som lite tankspridd.

Historien om en katt

För några år sedan kom det en lite långhårig katt till Stockmossen vid namn Kurrekurr. Han kom från Stockholm och det var Stefan och Jockes kusin C som hade haft honom men inte kunde ha honom kvar av någon anledning som jag inte kommer ihåg. Micke och C hade kommit överens om att Kurrekurr skulle få prova om han kunde bli stallkatt i stället för Stockholmskatt. Jag kan väl säga att jag inte var speciellt glad över beslutet och det berodde framförallt på att på Stockmossen finns det två dansk/svenska gårdshundar som gillar att jaga katt. Vår katt på Stockmossen Nathalia har lärt sig den hårda vägen så hon håller sig undan och bor på höskullen där ingen gårdshund kommer upp. ( Om inte Zelma klättrar upp genom foderhäcken på något obegripligt sätt)
Kurrekurr kom och installerades på höskullen. Nathalia var arg och det gick inte så bra så hon flyttade några veckor till grannen. En dag var Kurrekurr borta. Han hade försvunnit och kom inte tillbaka men det gjorde Nathalia. Micke berättade för C att katten var borta. Tråkigt förstås men det blev ett annorlunda liv för Kurrekurr än det han var van vid som stallkatt. Det var ingen som trodde att han var vid liv.
Något år senare var Micke hos ett äldre par som bor ca 1 km från Stockmossen. Hos dem låg det en välmående katt på kökssoffan som var väldigt lik Kurrekurr. Micke frågade lite försiktigt om katten. Jo då, den hade dykt upp för något år sedan och hade blivit kvar. Superbra för Kurrekurr så Micke sa inget. Däremot fick C veta att katten var välmående.
Idag pratade jag med parets son och vi pratade lite om katten. Jag berättade då historien om Kurrekurr. De hade väl anat att katten kunde komma från Stockmossen. De var i allafall väldigt glada för sin katt även om han var lite kräsen med maten. Hm, Stockholmskatt. Sonen berättade att hans föräldrar kallade katten för....??? Ja just det, Kurre.

Huslig

Ni som känner mig lite bättre vet att jag inte är speciellt intresserad eller speciellt duktig när det gäller heminredning. Det är roligt när det ser fint ut hemma men det är inte så viktigt. Till exempel så saknas det fortfarande lister i hallen och Stefans gamla rum har inte blivit grovingång ännu men det blir endera dagen.
Idag har jag dock pysslat lite. Jag fick Micke att hjälpa mig att sätta upp nya gardinstänger i vår tillbyggnad. På dem hängde jag nya gardiner, blå-vitrandiga från Åhlens med namn Kadett, som jag strök. Jag la även upp dem med sånt där band som man stryker på så blir de snabbt "fållade". I bara farten gjorde jag samma sak med gardinerna i vardagsrummet som har varit långa i flera år.
Louise blev inspirerad så hon hämtade gardiner som hon och Jocke köpt för ett bra tag sedan till deras sovrum och gjorde samma sak.
Innan jag hängde upp gardinerna så putsade jag fönstren och torkade ur fönstren från flugskit.
Ser riktigt fint ut i rummet nu.

Tränat WE-dressyr

Somliga har tänkt att hon ska tävla WE nästa helg på Kulla-Vreta. Det är Riksmästerskap och då tänkte jag debutera. Varför inte rida mästerskap på en gång?? Tydligen är det så att för att det ska räknas som mästerskap ska det vara 12-15 startande och då behövs det ekipage eftersom WE inte har så många utövare ännu.
Tränaren som jag har i WE tycker att jag ska starta och säger att jag inte kommer att göra bort mig utan står väl i konkurrensen så då törs jag. Kör hårt bara.

Idag har jag tränat dressyrprogrammet. Det är nästan som ett medelsvårt vanligt dressyrprogram men innehåller några moment som är annorlunda. Bland annat rider man 3 volter efter varandra:
20 m i mellangalopp
15 m i arbetsgalopp
10 m i samlad galopp
och efter den snurren gör man ett galoppombyte. Man rider även en sax i sluta (min akilleshäl som ni vet) och så gör man ett tvärstopp efter en ökad galopp. Den älskade Lilleman kan i allafall allt i programmet så kommer bara jag ihåg allt så ska det nog ordna upp sig.

Efter dressyren så rider man ett dussintal olika hinder som parallellslalom, öppnar grindar, rider över presseningar och ringer i klockor. En salig blandning är det och en del hinder går lysande och andra går mindre bra.

Det sista momentet är en speedbana med hindren på en kortare bana då allt går på tid.

Träningen idag gick riktigt bra. Nu ska jag träna varje rörelse så att jag får in det i mitt huvud. Det är lite trögt ibland.

På tisdag tränar vi på hindren igen och sedan blir det tävling på söndag. Det blir tufft, kanske är lite knasigt men också kul förstås.
Länken nedan visar en svensk tjej som heter Ida som rider en hinderbana i WE.

http://www.youtube.com/watch?v=xn8riAecnOM&feature=player_embedded

Chippat föl

Under helgen har jag varit på två fölvisningar och chippat lite föl. På lördagen var jag på Stjärnborg i Upplands-Väsby. Det är en anläggning som man kan bli lite avundsjuk på. Vilket ställe. På söndagen var jag på Åkerby, ridskolan i Enköping.
Jag chippar föl som en service till fölägarna efter visningen. Alla halvblodsföl ska chippas innan de kan registreras. Alla registreringspapper fixar jag och fölägaren kan skicka in allt till ASVH när jag är klar. De flesta föl blir lite "ledsna" när man sticker dem men det brukar gå bra med något litet skutt ibland. Nålen med chippet är rätt grov och den ska stickas in under nackbandet i muskeln på vänster sida av halsen.
Jag såg en hel del väldigt fina föl under dagarna och det är skojigt.
Nu har jag mina två egna föl att fixa chipp och signalementbeskrivning på. Jag får inte göra det själv på mina egna föl. Jag får be någon veternär göra det. Pappren måste vara inne senast den 30 september för annars blir det höjd avgift. Får se till att det blir gjort snarast.

Madeira dräktig också

I dag var det dags för dräktighetskoll på Madde och hon var också dräktig. Det var tredje gången gillt så det var- HALLELUJA- igen. Båda stona dräktiga på 17 dygn och beräknad fölning runt midsommar.
Madde har tagit sig på tredje brunsten/insemineringen så nu var det verkligen sista chansen. Håll nu alla tummar för att båda stona fölar varsitt fint föl igen 2012.
Madde är betäckt med Contant Q så det ska bli en hoppstjärna till är det tänkt.
Måste bara skryta lite om årets föl Mavour. Han gick rakt in i släpet. Det var nästan så att jag inte hann med, både till och från vet. Hans. Jag tror att Maddes lugn får honom att bli väldigt trygg och kavat.

Madde (e. Modesto) och Mavour (e. Bravour)

Suzette dräktig

Idag har vi kollat Suzette hos veterinär Hans på Lötsberga. Suzette var dräktig på 17 dygn och hade en fin rund fosterblåsa. Alla var lika glada. Jag, Jocke och Louise för att hon var dräktig och likaså Hans och Kristina. Halleluja.
Nu får vi hoppas att dräktigheten fortskrider som den ska och att hon inte resorberar. Pappan till fölet är Zueidenwind e. OO Seven-Jazz. Fölet ska bli en dressyrstjärna är det tänkt. Om allt går som det ska kommer Suzette att föla runt midsommar nästa år.

MSV B:2

I går var det dags för dressyrtävling igen. Tävlingen var i Strängnäs hos Gripen.
Lilleman duschades och flätades och bliv riktigt fin den här gången. Jag är ingen "flätare" direkt då jag har "för tjocka" fingrar. Fick i alla fall till 17 flätor. Jag gillar många små och Lilleman har ganska tjock man.
Kom iväg i god tid. Jag ville ha det då jag var själv och inte hade någon hästskötare med.
Det var väldigt god ordning på tävlingsplatsen och när det är dressyr så är det lugnt. Satt en stund och tittade på några ekipage. Några var otroligt duktiga med hästar som gick väldigt mjukt och fint och andra var mer som jag, "i början av karriären". I MSV B:2 är det slutor, öppnor och galoppombyten bland annat.
Red fram på en utebana och där dammade det men vi var bara max fyra där hela tiden så det gick bra. Lilleman kändes så där. Han är stark i munnen och släppte inte efter helt men var ändå ok.
In i ridhuset i collectingring. Det var ganska trångt men klarade att trava i alla fall.
På banan tog jag den vanliga rundan förbi domaren och Lilleman spände till första gången men sedan gick det bra. Startsignal och sedan var vi igång.
Jag är riktigt nöjd. Fick allt från sjuor till en trea. Fick faktiskt de högre betygen på öppnor, flera travmoment, ökad skritt och galoppmoment. Fick en trea på första bytet som vi missade. Procenten blev 61,4%. Jag hade fem efter mig i resultatlistan. Domaren gav Lilleman 7 på gångarterna och skrev att han var en häst med mycket kapacitet och att vi skulle träna på att visa upp det mer. Där kommer min orutin fram att rida MSV programmen. Nu ska det tränas mera och jag måste få till betslingen.

Konsten att rida en sluta

Ni som läser mina inlägg vet att jag flera gånger har tagit upp problemet med att rida rörelsen sluta. Jag krånglar till det kan man säga. Från början visste jag inte ens hur man rent tekniskt ska rida sluta för att få till det. Jag red slutan men hade ingen aning om hur jag skulle ge hjälperna. Lilleman gör allt om man bara gör rätt och det var just det.
För varje gång jag tränar slutan så går det så sakteliga framåt.
Idag var det dags igen, för träning, på sluta, bland annat. Rid en volt efter kortsidan och in i slutan. Håll bogen på plats, huvudet ska vara rakt fram, förböj inte i halsen, böjningen runt inre skänkeln och bakdelen in för ytterskänkeln. Tvärar han inte tillräckligt så kan jag leda lite med ytterhanden och så måste jag hålla takten och få till framåtbjudningen. Enkelt eller hur? På tävling har jag fått allt från betyget 3 till 7 så träning behövs. Gick faktiskt riktigt bra idag. Nu är jag på gång. (kanske)

Banhoppningsträning

Idag har vi varit på Stigsberg och tränat banhoppning. Jocke red Cimon, Louise red Lilleman, Frida red sin Zäta som är D-ponny och varmblod och Ellen red sin Filippa som är en D-ponny.
Målet var att träna banhoppning som på tävling. Vi byggde en bana med åtta hinder och så banken som de har där. De fick hoppa fram på en oxer och ett rättuppstående med bara bommar som det kan vara på framhoppningen på tävling. De fick även rida på banken där man kan galoppera upp och hoppa ner. Cimon har aldrig hoppat bank tidigare men han tittade inte ens. Han är klockren den gode Cimon.
Alla fick rida två gånger. Först på hinder runt 70 cm och andra svängen på 90-100 cm för de stora hästarna och 80 cm för ponnierna. De skötte sig alldeles utmärkt. Filippa som på tävling kan lägga av när hon kommer in på en tävlingsbana gick två felfria rundor utan en tvekan. Frida och Zäta hoppade runt med fart och bara en rivning totalt. Zäta ligger på i god fart när han hoppar och ibland lägger han in travsteg. Inte lätt för Frida men hon gjorde det jättebra. Louise hoppade bana på Lilleman för första gången. Hon har bara ridit honom några gånger ännu men Lilleman har alltid full koll och idag hade han kul. Det var första gången han hoppade en hel bana på två år. Lilleman ligger på och vill iväg mot hindren men Louise klarade honom bra. Cimon och Jocke gjorde två bra vändor. Det var första gången för Jocke som de hoppade en hel bana tillsammans. Jocke hade känsla i sin ridning idag och stöttade Cimon väldigt bra. Cimon blir säkrare och säkrare. En kommande hoppstjärna hoppas vi. Vi hade en bra träning och sedan shoppade vi lite hos Sara i butiken. Mycket fina häst - och ryttarsaker har hon så jag kommer aldrig därifrån utan något nytt.

Louise och Cimon på en tidigare träning

Betäckningar och dräktigheter???

Det är inte så enkelt det här med avel. Jag har betäckt om Madde och Suzette men än så länge har ingen tagit sig, men kanske nu. Hoppas.
Madde betäcktes den 10 juni, 31 juni och nu den 22/7. Tredje gången gillt. Nu har veterinär Hans gjort "allt" för att det om möjligt ska funka. Båda stona är ju 20 år och för Madde var det första fölet i år så hon har skött sig bra trots allt men det vore roligt om det gick en gång till. Det kan vara så att hon ger så mycket energi till Mavour nu så att hennes kropp väljer att inte bli dräktig i år.
Suzette var det första betäckningen som gjordes den 19/7 och 21/7. Hon seminerades två gånger i brunsten då ägget var kvar. Hennes föl Suezia föddes den 23/6. Jag ville inte betäcka på fölbrunsten efter 9 dagar från fölningen utan väntade tills nu trots att hon kommer få samma tid nästa år igen om hon nu tar sig. Det är lite sent men helt ok.
Madde är seminerad med Contant Q (hopphingst) och Suzette med Zuidenwind (dressyrhingst). Håll nu alla tummar och tår att de tar sig nu.

Madde och Mavour e. Bravour.

Luzette på "jakt"

Luzette på harspåret

I förrgår fick Luzette träffa sin första hare. Haren hade fastnat i ett elstaket och tvinnat in sig hos Mickan så den fick avlivas. Haren fick sedan Micke för att ha till Luzettes första träning. Hon ska bli harhund när hon blir stor och Micke har under några veckor bett om att få en hare om vi har sett någon överkörd eller liknande så han var jätteglad.
Jocke och Micke tog med sig Luzette och haren. Först släpade Micke den i snöre i ca 10 meter. Luzette förstod först inte men sen kom hon på vad hon skulle göra när hon fick lukta på den. Jocke släpade i väg haren igen utan att Luzette såg och då fattade hon kvickt. Vid fjärde släpet så var hon verkligen på hugget. Nu hade hon fattat och då fick hon hjärtat. Då bestämde Micke att det fick vara bra så hon fick även ett öra som hon bar stolt. När hon kom hem och såg de andra hundarna så bestämde hon sig snabbt för att örat var hennes och slukade det med hår och allt. Smaskens. Nu vet hon i alla fall vad en hare är så den kommande jaktchampionen??? är på gång.

Luzette med haren