Oveträning med Cimon och Louise

Först började Ove att tömköra Cimon som gillar det jobbet.

Ove i full koncentration medan han jobbar med Cimon

Louise i sadeln

I galopp

Avslutning

Klappning

Bra träning och Cimon utvecklas mycket bra tillsammans med Louise.

Lilleman bättre

Lilleman är kvar på Strömsholm. Jag får troligen hämta honom i morgon. De hittade ett magsår när de gjorde gastroskopin i går???? Hur har han fått det och hur länge har han haft det?? Kan magsåret vara orsaken till koliksymtomen??? Hur ska jag undvika så att han inte blir sjuk igen???
Många frågor, få svar än så länge. Han ska få magsårsmedicin. Idag äter han tre kilo hö och de ville ha kvar honom till i morgon för att ha koll på honom. Kändes bra tycker jag.
Här hemma så hade vi en ensam Cimon i tisdags då Lilleman åkt till Strömsholm. Vi åkte och hämtade vår två-åring Cartman hos min svärdotter Mickan. Han har varit där i drygt ett år så det blev en stor omställning för honom, från lösdrift till box i stall, men det har gått bra. Till att börja med gick han direkt in i transporten när vi hämtade honom. Duktig kille. Sist han kördes var i mars. Här hemma har han fått gå i hagen bredvid Cimon i tre dagar och vi planerar att släppa ihop dem på lördag så att Lillemans hage får vara till honom när han får gå ut igen.
Cartman har utvecklats fint. Han är drygt 160 cm och han blir inte lika hög som sina två syskon som är nästan 170 cm. Cartman var lite ovillig att kratsa hovarna de två första dagarna. Var lite "stelopererad" kan jag säga men i dag gick det lätt. Det är förvånande vad fort de snappar vad man vill. Troligtvis blir han hemma nu och det känns rätt bra för jag behöver börja jobba honom inför inridningen i vinter. Han är till salu om någon är intresserad. Cartman är efter Flyinge Artist- Hertigen.

Från stor glädje till stor oro

Som ni vet var jag så glad efter lördagens tävling i WE. Säg den glädje som varar. I går morse när jag kom ut i stallet var inte Lilleman sig lik. Han hade inte ätit sin nattmat och hade inte bajsat. Kolik? Han låg inte och rullade och verkade ganska nöjd men ville absolut inte äta eller dricka. Började med att skritta honom varje timme. Han traskade obekymrat med, drog i något grässtrå men inte som vanligt. Jag ledde in honom i transporten och då bajsade han. Jag kontaktade Vet. Hans och vi hade telefonkontakt på fm. Jag fick i Lilleman 1 liter parafinolja med en sondspruta. Det gick bra faktiskt. Han bajsade 12.15 för tredje gången på fm men sedan kom det inget mer. Bestämde med Hans att det var dags för honom att komma. Fortfarande inga rullningar och fortfarande en ganska pigg häst. Han tog lite hö och tuggade på men mer var det inte.
Hans kom och gav honom lite smärtstillande, kramplösande och B-vitaminer och satte honom på dropp. Jag kan bara tala om att Lilleman inte ens rörde på örat när kanylen sattes i halsvenen och syddes fast. Han är helt otrolig den älskade hästen. 10 liter senare och 6 timmar så kopplade jag bort droppet. Lilleman fortfarande rätt pigg men ville fortfarande inte äta eller dricka.
Nu på morgonen var det samma status så efter en snabb koll med Hans så åkte jag till Strömsholms hästklinik med Lilleman. De tog emot honom på en gång och kollade blodstatus, kände via ändtarmen och gjorde ultraljud på magen. Allt normalt. ??? Lilleman hade lite sämre tarmljud på vänstersidan. De satte dropp igen och sedan fick jag åka. Innan jag åkte så hade han ont i magen. Han backade upp mot väggen i boxen och "gungade" mot den. På em hade han ätit lite hö sa de när jag ringde. I morgon skulle de göra en gastroskopi om han inte var bättre. Håll nu alla tummar ni har att det snabbt blir en förbättring för Lilleman. Vi är så oroliga för vår älskade Lilleman. Känns bra att han är på Strömsholm i alla fall.

Luzettes första rävjakt

Idag har Luzette drivit räv för första gången i sitt liv. Hon drev i 18 min och det är superduktigt av henne då hon bara är drygt 5 månader. Hon följde räven när den buktade så att den kom tillbaka mot Micke. När räven sträckte iväg så följde hon efter till 300 m från Micke innan hon vände och kom tillbaka. Duktig Luzette. Hon fick en mycket bra upplevelse av sin första riktiga jakt och husse, Micke, är så stolt över sin fina hund.

Att komma tvåa igen!

Då var dagens WE tävling avklarad. Är det någon som har varit i Prostökna mer än jag? Det låg utanför Strängnäs längs en väldigt lång, slingrig och smal väg.
Den här gånger var det sex starter, en mer än förra gången. Jag startade sist i klassen. Dressyren gav drygt 69%. Det gick bra men Lilleman gillade inte mina sporrar idag så jag fick vara väldigt försiktig. Jag fick faktiskt en 8 på slutan till vänster. Ni som läst tidigare inlägg vet att jag har lagt ner en del tid på att träna sluta. Som tidigare tävling hade jag Cecilia före mig och hon var 9 % före så hon var överlägsen idag. Å, andra sidan hade den närmast mig 55% så det var ett stort glapp och det hållet också, 14%. Jag hade fler 8:or men har inte fått protokollet ännu så jag är mer än nöjd.
Efter lite lunch var det dags för Teknikmomentet. Det genomfördes utomhus på en grusbana. Jag vet inte vad jag fick för poäng men jag kom tvåa igen efter Cecilia. Jag hade bytt sporrar till momentet så nu var det inga problem att rida honom som jag ville. Det enda hindret som var lite tveksamt från Lillemans sida var bron. Den var väldigt liten och satt mellan stöd och bommar på längden. Längs kanterna låg det höbalar. Meningen är att de ska gå över den i Teknikmomentet men Lilleman skuttade över. Hindren var 14 idag och jag tog ringen på tjuren igen. Nu behöver jag inte skämmas inför Jocke.
Efter en kort paus så var det Speedmoment på samma bana. Jag vet inte tiden men jag var tvåa igen efter Cecilia. Lilleman var superduktig och verkligen taggad. Det gick riktigt fort idag. Kul. Jag tog ringen igen.
Samtidigt som tävlingen var hade man domarkurs med 15 deltagare och två proffs från Portugal. När jag kom ut från Speeden så gjorde den manliga portugisen tummen upp åt mig.Flera av de på domarkursen kom fram och frågade lite om Lilleman och hur länge vi hade hållit på. (andra tävlingen) Känns så bra med Lilleman. "Tanter" kan fortfarande. Nu ska det tränas under vintern för nästa mål är att kunna komma före Cecilia i något moment nästa gång. Hon är så duktig och har mycket erfarenhet men inget är omöjligt.

Dags för WE tävling

I morgon är det dags igen för WE tävling. Jag rider MSV igen. Klarar inte att rida alla moment på en hand som det är i svår. Känner att MSV är fullt tillräckligt och det känns väldigt bra att rida samma klass igen. Har inte hunnit träna på några hinder sedan förra tävlingen då det blev strömavbrott strax innan vi skulle träna så det var kolsvart i ridhuset.
Tävlingen blir i Strängnäs på något ställe de kallar Ranchen. Har aldrig varit där.
Det verkar vara en hel del strul i WE med styrelse, olika falanger och annat. Jag har ingen insyn men det händer konstiga saker väldigt fort. Tävlingen har flyttats från Strängnäs till Kulla-Vreta för ett par veckor sedan till flytt tillbaka ca 48 timmar innan start. De är inte sams har jag förstått. Trist att det blir tjafs när man har samma intresse och många är väldigt engagerade.
I kväll har jag putsat grejer och Lilleman är ganska ren. Flätar gör jag i morgon bitti. Jag startar 10.48 så jag måste upp vid 06. Härligt med helg!
Jag känner mig dock lite lugnare till den här tävlingen nu när jag vet hur det går till. Håll tummarna så gör jag så gott jag kan i morgon.

Louise + Cimon = stjärnor

Dags idag för tävling igen för Louise och Cimon. Fjärde starten totalt och första inomhus. Platsen var Jälla i Uppsala och höjden 90 cm.
Vi kom fram i god tid för en gångs skull. Tog bara 35 min att köra. Louise gick banan och konstaterade att det var mycket oxrar men inget konstigt i övrigt. En bana med ganska långa vägar.
Vi tog ut Cimon och han var spänd. Skrittade honom för hand en stund innan Louise satt upp. På framridningen var det mycket hästar med lite ovana ryttare och många unghästar som det brukar vara på den här sortens tävlingar. Cimon var mycket spänd först och bockade till någon gång när det kom en häst för nära. Cimon gillar inte att få någon okänd häst tätt in på sig och på en framhoppning är det många som inte har full koll som sagt.

Cimon efter en stund på framridningen

Efter en stund lugnade han ner sig och blev mer ridbar. Louise hoppade några framhoppningshinder och det gick bra. De fick sedan vänta en stund för de 11 som var före henne hade mycket fel så det tog tid. De vägrade, ramlade av, hade tidsfel och rev så när Louise gick in på banan som nr 12 var det ingen felfri. Cimon blir spänd i nya ridhus så det blev han idag också. Han sköter sig men har väldigt mycket att titta på. Det är nästan så att han inte vill galoppera för han kan inte titta och göra det samtidigt (han är man).

Bilden är precis innan starten och Cimon har fullt sjå med att kolla på hindret som han passerar.

Louise fick honom att fatta att nu var det dags att starta så det blev galopp och sedan åtta fina språng utan några problem. På hinder nr sex fick hon hojta lite på honom för han ville titta på de blå grindarna som var i botten på hindret. De gick i mål som dagens första nolla. Jippie!

Cimon och Louise i ett fint språng över första hindret.
Superbra gjort av dem. Louise glad, jag glad och Cimon glad (tror jag i alla fall). Cimon fick sin första rosett.

Forts Planeringsdagarna

Efter Tina Thörner satte vi oss i bussen och for iväg till Hallstahammar och Skantzen brukshotell. Det var ett mycket trevligt hotell, fint beläget vid vatten och inte så stort. Vi fick god lunch innan vi gick till konferensrummet. Dit hade Irene H och Ann-Marie T från staben kommit. De gav en teoretisk bakgrund till Salutogent förhållningssätt inom vården. Att man ska tänka på hälsan, det friska och möjligheter istället för det sjuka och problem. Det var både lite föreläsning och jobb i smågrupper. En mycket bra eftermiddag. Det blev väldigt konkret och väckte mycket engagemang.
Sedan var det middag med dinnershow. Det blev så bra. God mat, trerätters middag, och underhållning. Det var bara vi där och vi hade så kul. De som uppträdde kom från balettakademin och de var superduktiga. De dansade och sjöng och det var fullt drag. Alla hade trevligt. De uppträdde både från scen och golvet. Alla blev involverade och vi dansade och sjöng för fullt. Jag tror att alla tyckte att det var en jättetrevlig kväll.

En stor överraskning för mig var att jag fick en 50-års present. Jag fick en ridtur i Stockholm på bil -och folktomma gator en tidig morgon. En sådan bra present. Jag uppskattar den väldigt mycket och nu ska jag bara bestämma när jag ska göra det. De är fantastiska personalen på Liljegården.

På morgonen fortsatte vi med det salutogena förhållningssättet och då specifikt på Liljegården. Grupperna fick ta fram två bra och två mindre bra exempel från vår verklighet. Det blev bra diskussioner och vi alla fick flera idéer och förslag på hur vi ska jobba vidare. Förmiddagen kändes mycket givande. Nu ska vi jobba vidare på kundträffar och APT kommande veckor.
http://www.skantzenhotell.se/

Innan vi åkte hem åt vi en god lunch.
Jag återkommer med lite reflektioner.

Tina Törner

Tinas nya bok

I veckan, tisdag och onsdag, har jag varit på planeringsresa tillsammans med alla medarbetare på Liljegården. Vi var totalt 46 stycken. Jag hade planerat det mesta och för de allra flesta var en del av innehållet hemligt och vart vi skulle var också hemligt. Grunden var att vi skulle jobba med Salutogent förhållningssätt men lite annat skulle vi också göra.
Tisdag morgon åkte jag till Frihbergs herrgård och hämtade vår hemliga gäst, Tina Törner. Det var så otroligt roligt att jag hade fått möjlighet att boka henne för en föreläsning för alla medarbetare. Jag gick in på Frihberg och var lite spänd förstås men det hade inte behövts. Tina är en helt fantastisk person som är fylld med energi, är otroligt jordnära, varm och så inspirerande. Vi fick en jättebra kontakt och hade ett kul samtal. Vi åkte iväg till kyrkstugan i Örsundsbro. Jag körde och höll hastighetsgränserna ordentligt. Kände att vi inte skulle bjuda någon polis på att stoppa före detta närpolischefen med Tina Törner i bilen.
Framme så klev Tina ur bilen och de som var på plats såg att de var hon och det blev så bra. Några som kom in i lokalen medan vi trixade med data och projektor såg först inte vem det var utan efter en stund utbrast en " men det är ju Tina" med hög röst. Det kändes så roligt att kunna bjuda alla medarbetare på detta.
Tina fick en härlig kontakt med allihop. Hon berättade om sitt liv, sin drivkraft och sina lärdomar bland annat. Det var en fantastiskt bra föreläsning. Hon fick sådant engagemang i gruppen. Hon fick en dialog och fick oss att börja använda våra hjärnceller och förstå att vi måste använda dem. Man behöver använda dem för att kunna påverka sig själv, göra val och ta ett kommando över sitt liv. Till att börja måste man tycka om sig själv och vara beredd att jobba med sig själv. Tina berättade om olika delar från sitt liv och hur hon hade utveklat sig och hur hon tänkt och hur hon tänker idag. Man måste ha en positiv inställning för allt går om man bara vill och det är ju även en inställning som jag också har. Allt är möjligt om man har drivkraften. När tre timmar hade gått, det gick fort kan jag säga, så tog vi ett gruppfoto tillsammans med Tina, innan vi satte oss i bussen. Tina åkte med till Enköping där hon skulle vidare med ett tåg. Vi pratade bland annat om behovet att ibland bejaka sin kvinnlighet och för att göra det hade hon alltid ett läppstift i fickan. Det hade hon börjat med efter Let´s dance. Summan av hela föreläsningen är att vi fick massor att fundera på var och en och jag hoppas att vi kan ta tillbaka henne inom ett halvår för att fortsätta det hon hjälpte oss att påbörja.
Eftersom det bara finns en av var och en av oss så är varje individ "världens bästa". Världens bästa Katarina är jag. Jag återkommer med mer från planeringsresan.