Vissa kvällar är det motigare än andra att gå ut och rida. Idag var en sådan. Dåligt med sömn, lång dag på jobbet och drygt en timme i stallet morgon och kväll och en god älggryta till middag fick mig att längta till en skön soffa framför brasan. Temperaturen ute var -14. Louise satt och våndades hon också men så sa hon att hon ville till ridhuset för Cimon behövde jobbas. Ja, ja, vilken rolig hobby man har tänkte jag och masade mig upp ur soffan. Sedan gick det faktiskt riktigt lätt. In med hästarna i släpet och så iväg. Kallt var det så jag skrittade fram med ylletäcket på Lilleman och om mina ben. Så skönt. Mot alla regler så behöll jag mössan på¨idag. Brukar aldrig hända men en svinkall hjälm utan öronskydd lockade inte. Lilleman skötte sig och kändes ok. Han var lite seg men jag hade hoppat över sporrarna så det gjorde nog sitt till. Jag red lite lösgörande i alla gångarter. Louise och Cimon var mer ambitiösa. Louise jobbade med skänkelvikningar och övergångar och gjorde det superbra. De var så duktiga. Nu har de tagit ett steg till på utbildningstrappan. Det är tydligt. Det var faktiskt inte så kallt att rida som jag trodde.
Nu hemma igen, i soffan, framför brasan och jag är så nöjd att vi kom iväg. Bra att Louise satte fart på mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar